Johanna i Tyskland

Japp, sa är det. Mitt ar i Hamburg är över. Det känns vemodigt. Jag har ännu inte riktigt tagit in att jag ska aka. Haller just nu pa att säga hej da till allt och alla....

Jag aker pa fredag den 24 juli och kommer hem natten till lördag 00.20 med bussen fran Uppsala (tänker kliva av vid Coop om nan nattsuddare har lust att överraska :P)

Kram

I fredags och igar var det dags för C1-provet. Jag var riktigt nervös, men det gick jättebra!

I fredags var det först hörförstaelse (först ett telefonsamtal med öppna fragor som vi fick höra en gang  och sen ett radioprgram med 1X2-fragor som vi fick höra tva ganger) , sen läsförstaelse (tre texter) och slutligen den skriftliga delen (dels skriva en uppsats genom att beskriva en grafik över hur manga som gifter sig i Tyskland idag jämfört med ar 1990 och kommentera det och dels skriva om ett informellt brev till ett formellt, vilket ju är viktigt att kunna pa tyska). Provet började klockan tva, och strax före halv sju var vi färdiga. Phu! Läs- och hörförstaelserna gick verkligen jättebra, pa den skriftliga delen hade det dock inte varit helt fel med tio minuter till, men den gick bra den med.

Igar lördag var det den muntliga delens tur, den tog bara en halvtimme (först halla ett föredrag och sen en diskussionsdel, da vi skulle enas om vilken lägenhet av dem pa listan vi var intresserade av). Jag fick politiska skandaler som tema att halla ett miniföredrag pa 3-4 minuter om, inte riktigt det jag hade väntat mig, men bra gick det.

Jag är övertygad om att jag blev godkänd, resultatet kommer dock först om 6-8 veckor eftersom allt rättas manuellt.

Idag är det Annandag Pingst och jag är ledig eftersom det är röd dag :-)

De har lovat 26 grader, och det kändes inte helt fel att äta frukost pa verandan. Jag ska strax cykla till Stadtpark med Linnea och ansluta mig till Fia som ligger pa en filt i gräset och solar. Självklart ska tyskböckerna med, det är nu bara tva veckor kvar tills jag skriver provet. Slutspurten har inletts!

Hoppas ni ocksa har en härlig, solig dag.

Kul att ni gillar det jag skriver, här kommer en uppdatering igen.
Vad har hänt sen sist?

Jo, jag har nu börjat pa sprakkurs pa Folkhögskolan (tidigare har jag gatt pa tva sma privata sprakskolor som varit dyrare och sa här i finanskristider tycker familjen det är bättre sa). Den kursen är mycket bra, och förbereder inför C1-provet som jag ska skriva 12 och 13 juni (tänk nationellt prov i en B eller C-kurs pa gymnasiet sa förstar ni känslan). C1-provet är ett prov som mäter de allmänna sprakkunskaperna i tva hörförstelser, tre läsförstaelser, en skriftlig uppgift samt tva muntliga uppgifter.Men jag är övertygad om att det kommer att ga bra!

Folkhögskolan ligger pa lite olika platser i Hamburg, den närmaste bara en halvtimme bort med buss och U-bahn. Men, eftersom jag är pa en sa hög niva var det svart att hitta en förmiddagskurs (eftersom de flesta som är pa den nivan jobbar pa dagarna vimlar det av kvällskurser). När jag väl hittat en visade den sig vara i Othmarschen. Dit tar det en timme att aka med buss, tunnelbana, S-bahn och sen S-bahn igen. Med cykeln kan jag aka pa snedden (jag bor i nordvästra Hmaburg och kursen är i sydvästra delen av staden) och det tar ocksa en timme. Eftersom det ligger utanför mina zoner med manadskortet sa har jag bestämt mig för att cykla! Jag har nu avverkat sträckan totalt atta ganger (fyra ganger fram och tillbaka) och det gar utmärkt! Inte sa dumt att cykla en timme pa morgonen (jag lämnar Aaron pa Kindergarten och cyklar sen vidare) och cykla om alla bilar som star i kö för att komma till jobbet :-)

Jag har ocksa sökt högskoleplats och till och med fixat lägenhet i Flogsta. 19 kvadratmeter (större än bade mitt rum här och mitt rum i Sala). Sa i höst blir det lärarutbildningen i tyska och svenska för gymnasiet vid Uppsala Universitet.

I helgen är det "Hafengeburtstag" (hamnen fyller ar). Jag ska grilla med gänget i en park nära hamnen imorgon kväll. Grilla är nagot speciellt i Tyskland. De har ju ingen allemansrätt, men i parker far man tydligen grilla. Sa fort det blir fint väder ser man bara rök fran grillar i parkerna. Förra lördagen var jag i Stadtpark med Linnea, Rasha och Nathan. Vi lag pa en filt, grillade och bara njöt.

Valborg firade jag med att kolla pa Svenska Klubbens pyttelilla majbrasa vid Elbes strand. Första maj var fin, sa lag vi pa stranden. Syrenerna blommade till Valborg (!) och inte till studenten som i Sverige. De är nästan överblommade nu, och fruktträden är ocksa överblommade. Min värdfamilj har ett magnolieträd i trädgarden, ett sant skulle jag vilja ha, men de kan ju inte växa i Sverige...



Visst är det vackert!

Idag, paskdagen, firar man pask i Tyskland (inte paskafton). Aaron var jättesprallig imorse innan det äntligen var dags att ge sig ut i trädgarden och leta efter chokladägg, färgade hönsägg (vi färgade dem igar) och paskharar av choklad som pakharen (min au pair-pappa Claus) hade gömt i trädgarden. Dessutom fick alla barnen (och även au pairen) varsitt paket med ett par strumpor. Även de var gömda i buskarna. Mina var rosa :)


Kolla vad mycket vi hittade i trädgarden!

Pasken här i Tyskland är ungefär som i Sverige vad det gäller mat; fisk pa langfredagen och lamm pa paskdagen. Det sedvanliga paskbordet pa paskafton med sill, ägg, potatis och annat saknas dock. Paskafton är en vanlig dag, förutom att man gar och kollar pa paskbrasan. Skärtordagen heter Gründonnerstag (gröntorsdag), men precis som var skärtorsdag har den inget med färgen att göra. Man brukar dock äta nagon grön mat, vi at spenatstuvning.

Igar, paskafton, var jag med mina vänner pa stranden (ja, vi har nu en värmetopp pa 20 grader, men den försvinner nog snart. Stranden den 11 april, det är helt sjukt när man är svensk!), men det var alldeles för kallt i vattnet för att bada i Elbe. Sedan gick vi och tittade pa paskelden pa kvällen. Det är precis som var majbrasa en symbol för att varen har kommit. Och den kommer ju till Tyskland tidigare än till Sverige sa det känns logiskt att de har sin eld tidigare.

En annan sak jag diggar här är att man far ha med sig cykeln pa tunnelbanan gratis (förutom i rusningstider, men da jobabr jag ända och aker inte tunnelbana, far för övrigt inte ens aka da med mitt manadskort). Linnea (bor i närheten av mig) och jag har de tva senaste dagarna släpat cyklar som bara den, till stranden, till paskelden, till parken och sa hem igen med tunnelbanan, i rulltrappan och ibland har vi varit tvugna att bära dem i trapporna när det inte funnits rulltrappa.

I veckan hade jag Pappa och tre syskon pa besök, det var riktigt roligt att visa Hamburg för dem! Vi var ocksa en dag i den närliggande staden Lüneburg med jättemanga vackra gamla hus. Här i Hamburg är det mest 50-talsarkitektur, eftersom nästan hela staden blev sönderbombad under kriget. Det finns en stadsdel med gamla hus i hamnen, det är allt.

Hoppas ni ocksa har härligt väder önskar Johanna som bara njuter!

Under Salas sportlov vecka 9 hade jag Mamma och Mormor här pa besök. Mormor bodde pa hotell inne i stan och Mamma bodde dels pa hotellet och dels hos mig. Det var jätteroligt att fa visa Hamburg för dem.

Förra veckan jobbade jag mer än vanligt, för eftersom det var lov hämtade jag Aaron klockan 13 istället för klockan 16. Den här veckan (ocksa lov, de har tva veckors sportlov) har jag ledigt som kompensation. Det är jättehärligt, jag har verkligen njutit av min semestervecka och tagit hand om mig själv. Schneiders akte i fredags kväll och kommer hem pa lördag (imorgon). Jag är husvakt, vilket innebär att vattna blommorna, mata sköldpaddan, ge marsvinen nytt vatten, spruta in "dagg" med en sprejflaska varje morgon till Vitus geckos, ta hand om posten och ställa ut soptunnorna vid gaturanden i tid (gröna med kompost pa torsdagen och svarta med sopor idag, gula med källsortering och blaa med papper är det dags för först nästa vecka) och annars har jag gjort vad jag vill.

I lördags hade jag mina kompisar pa middag och hade lagat en god lasagne. Charlotte fran Västeras med pojkvän Andreas fran Schwerin, Linnea fran Lulea, Linn fran Sundsvall och Nathan fran Uppsala var de som fick njuta av min gästfrihet. I söndags  var jag hemma hos Charlotte och Andreas och hjälpte dem med att limma fast lister i vinkeln mellan taket och väggarna. Som allt annat hemmafixararbete tog det längre tid än vi trodde sa jag var där i mandags kväll ocksa och da blev vi klara. Vi kände oss väldigt händiga och det blev faktiskt fint. :-)

Annars har jag varit pa sprakskolan, umgatts med mina kompisar, varit en hel del pa gymet (step up-pass) och promenerat mycket ute i det fina vädret. Vi har var nu :-) 10 grader och solsken. Snödropparna och krokusarna har nästan blommat över och iförrgar sag jag den första paskliljeknoppen. Igar var jag ute och gick min 5-kilometersslinga i lilla skogen med Linn och det var verkligen superskönt. Varen och sommaren i Hamburg är nagot jag ser fram emot.

Dessutom har jag klippt haret, rättare sagt kapat av tva decimeter. Hade lust att göra det bara, och resultatet blev mycket bra. Mina toppar var sa slitna och nu känns det som om haret fatt liv igen.





Inte bästa bilden kanske... Vinkeln blir rolig när fotot tas nerifran (det vill säga när fotografen är 11 ar gammal)

Enda nackdelen med livet som au pair är att folk aker hem igen. Fyra av min fem kompisar fran Polen har akt hem :-( efter ett fullgjort ar (en av dem akte efter bara ett halvar eftersom hon inte stod ut). Men en är ju kvar, fast just den här veckan i Polen pa semester... Och sen kommer det ju nytt folk hela tiden... :-)

Imorgon kommer Schneiders hem igen (pratade med dem i telefon igar och de har 10 kilometer snö, sa Aaron. Är man fyra ar sa har man sina egna uttryckt för mängd...) och pa mandag är det slut pa semesten och jag ska jobba som vanligt.

Japp, nu har de första snödropparna stuckit upp. Vi har plus fem grader och lite regn i luften. Kanske är det pa väg att bli var?

I helgen var familjen Schneider och hälsade pa Farmor i en stuga som hon hade hyrt, vilket innebar att jag var ensam hemma. Lördag träffade jag mina vänner och vi lagade mat tillsammans och sen hade jag en lugn hemmakväll. I gar var jag pa spinningpass pa gymet och la mig sen i badet med ljus, badskum, musik och riktig spa-känsla.

Ett vattenrör under gatan har sprungit läck, sa just nu är vattnet avstängt. Hoppas det är lagat snart sa jag kan köra igang tvättmaskinen och laga mat. Tänk vad beroende man är av vatten! Antar att vi har vatten igen i eftermiddag eller sa...

Imorgon kommer Mamma och Mormor pa besök och stannar en vecka, det ska verkligen bli trevligt :-)

Var just och testade vattenkranen, och till var glädje är läckan nu lagad och vi har vatten igen.

Sista lördagen i januari var jag i Berlin tillsammans med Karolina och Kasia fran Polen, Ana fran Spanien och Anna fran Tyskland. Vi akte pa en Helgbiljett Special (Schönes Wochenende Ticket), där max fem personer far aka tag i hela Tyskland en hel dag för 37 € (vilket blir 7,40 € per person om man är fem stycken, riktigt bra pris!). Dock gäller biljetten bara pa lokaltag, och ej pa ICE (X 2000), sa resan tog fyra timmar istället för en och en halv, eftersom vi var tvugna att byta i Schwerin. Lokaltagen stannar verkligen vid varje mjölkkanna, ungefär var 5-7:e minut!

Vi akte fran Hamburg halv sju, at frukost tillsammans pa taget och var i Berlin halv elva. Pa taget hade vi ocksa planerat dagen med hjälp av en reseguide som Kasias au pairfamilj försett henne med. Vi gick först till Riksdagshuset och hade egentligen planerat att ga upp i kupolen, men det var sa lang kö sa vi skippade det.



Riksdagshuset

Sedan gick vi vidare till Brandenburger Tor, denna mäktiga stadsport!



Sen hamnade vi i en grupp som gick en guidad rundtur. Jättebra koncept, universitetsstudenter leder turerna som ett extraknäck och pa slutet far man betala vad man tyckte det var värt. Var guid hette Stefan och kunde konsten att berätta massa saler utan att bli langtrakig. Turen tog fyra timmar inklusive en längre paus pa ett café.

Vi sag bland annat minnesmonumentet för de judar som dog i Förintelsen, en mäktig labyrint som gav upphov till en hel del tankar,




TV-tornet (som ni ser hade vi sol pa förmiddagen och pa eftermiddagen snöade det faktiskt lite grann),



Rester av Berlinmuren





Ovanför och under: Checkpoint Charlie (där jag inte varit förut, kul att se lite nytt)






Domkyrkan



Världsuret vid Alexanderplatz

Efter rundvandringen var vi rätt slut och frös lite (men som tur var hade jag mina raggsockar pa, man är väl svensk!) sa da träffade vi Annas kompis och gick pa resturang. Sen tog vi taget tillbaka till Hamburg och var hemma halv tio.

Anledningen att vi akte nu och inte i var när det är varmare var att min kompis Karolina fran Polen akte hem följande fredag efter ett fullbordat au pair-ar. Innan hon akte ville hon se Berlin och givetvis var vi pa!

Den här veckan firar vi födelsedagar ordentligt!
Det är nämligen sa att de här tva personerna fyller ar (jag 19 igar och Aaron 4 imorgon)



Jag vaknade igar, pa min födelsedag, kvart över sex (Barbara ska ju till jobbet klockan sju) av att Vitus kom in i mitt rum med ett sprakande tomtebloss och följde mig ner. Pa köksbordet fanns presenter, (ett halsband och ett rött förkläde med Hamburgs vapen pa, precis som pa mina vantar) en sockerkaka med chokladglasyr, en gerbera i kruka och nitton ljus. Inte daligt! Givetvis sjöng de för mig (Barbara och pojkarna) och senare pa dagen bjöd jag pa kladdkaka i sprakskolan (fixade ihop en pa morgonen pa timmen jag hade efter det att jag lämnat Aaron och innan jag skulle till bussen och da sjöng de för mig ocksa.



Visst har de dekorerat fint! Happy Birthday!



Nitton ljus, det ni! Tittar ni noga ser ni att talet 19 har gömt sig bland ljusen.
Pojkarna at med glädje sockerkaka till frukost.

Senare pa dagen ringde Claus fran Neuwid och grattade sa mycket och pa eftermiddagen hade vi som var hemma födelsedagsfika tillsammans. Deras farmor tittade förbi med en chokladask ocksa... Pa kvällen var jag pa bio med min kompis Charlotte (tisdagar gar man billigt pa bio, det gäller att fylla ar pa rätt dag :P). Vi sag Operation Walküre, som handlar om Stauffsbergattentatet under andra världskriget. Inte en film man skrattade at, men klart sevärd och dessutom lite historia pa köpet.

Pa lördag ska jag till Berlin med mina polska mäninnor och pa söndag kommer de hem till mig pa födelsedagsfika. Imorgon fyller Aaron fyra ar, sa det blir mycket födelsedagar den här veckan. Min förra födelsedag firade jag med Lovisa i Tanzania, sa det här med att fira tillsammans med nagon utomlands, det fortsätter...

Maste ocksa passa pa att tacka för alla fina födelsedagskort och trevliga telefonsamtal jag fick pa födelsedagen. Det vrämde! Korten har jag satt upp pa min anslagsvägg ovanför mitt skrivbord, den är fint dekorerad nu med teckningar fran Aaron, julkort, teckningar hemifran och födelsedagskort. :-)

Efter tio dagars Sverigesemester är jag nu tillbaka i Hamburg igen! Det var verkligen skönt att ha semester, se Sverige igen och träffa massa folk :-) Jag hann med en hle del under de dagar jag var hemma. Jag kom till Hamburg i mandags kväll. Tagresan var lite seg, men det kändes skönt att bara ta bussen hem, precis som vanligt. :-) Bade Aaron och Vitus ville vara uppe tills jag kom klockan 21, men de somnade bada. Dagen efter blev det ett kärt aterseende. Hela familjen är glad att jag är tillbaka, och det känns bra att vara här igen.

Här rullar allt pa. Vitus har fatt sitt efterlängtade Wii av sin mormor, sa vi har just spelat bowling.

Claus har ju fatt ett chefsjobb i Neuwid, 60 mil bort. Han jobbar där sen nyar och veckopendlar. Detta betydde att jag natten som var jobbade min första natt utomlands. Att lägga barnen var inget problem, det har jag gjort förut när jag varit barnvakt. De sov sen hela natten som sma stockar och vaknade klockan sex, sa da var det bara att ga upp... Hej och ha! (I Sverige har jag varit barnvakt tva ganger tidigare, en gang at Stefan när Benjamin föddes och en gang at Tanja-Birgits barn). Barbara jobbar natt fyra ganger i manaden, varav en pa helgen da jag är ledig, sa det innebär att jag tre ganger i manaden maste sova ensam med barnen. Det funkar fint, jag menar, det var ju inga problem den här natten, och händer det nagot finns Barbara pa jobbet tio minuters cykelväg bort.

Gott nytt ar allihopa, tänk att det är 2009 nu!

Jag firade nyarsafton med familjen. Vi hade det riktigt mysigt tillsammans med familjens nyarstradition raclette till middag (grillad ost som serveras med sill, potatis och tillbehör) och sedan massa raketer vid tolvslaget.

Idag har vi mest tagit det lugnt, men även varit pa nyarsmiddag hos Farmor en gata bort tillsammans med Claus syster Christiane med familj.

Det här aret innebär en del förändringar för familjen Schneider:

Pa söndag flyger Rahel till England för att ett halvt ar vara utbyteselev pa ett engelskt internat i Rochester i närheten av London. Kommer sakna henne.

Pa mandag börjar Claus pa sitt nya chefsjobb i Neuwid (han har avancerat fran kirurg till chefsläkare) 60 mil söderut. Han kommer att veckopendla och vara hemma pa helgerna. Vilket innebär att jag kommer vara ensam med barnen pa natten de nätter Barbara jobbar. Men det blir inga problem, jag har ju varit barnvakt pa natten förut!

Och, jo just det, imorgon aker deras au pair (alltsa jag!) hem till Sverige pa tio dagars semester. Jag stannar hos Farmor och Farfar i Smaland i tva dagar och kommer till Sala pa söndag kväll.

Nu ska jag packa ner de sista kläderna i min väska, och sedan bär det av till Sverige imorgon!

God Fortsättning pa er allihopa!

Jag firade julen här i Tyskland, spännade att uppleva de tyska traditionerna!

I mandags jobbade Barbara natt och när hon kom hem i tisdags morse akte vi 60 mil till hennes föräldrar i Thalfang (liten by med 2000 invanare) i närheten av staden Trier (100 000 invanare) i mellersta Tyskland i närheten av gränsen till Luxemburg (hängde ni med?). Vi akte i tva bilar, Wilhelm och Grodan (som deras bilar heter, Wilhelm är en bla Volkswagenbuss och der Frosch, alltsa grodan, är en grön femsitsig Volkswagen Golf). Barnen sov, lyssnade pa cd, at pommes frites fran Mc Donalds och lekte 20 fragor med mig. Samt sa klart fragade hur langt det var kvar (5 timmar, hursa?).

Julafton var dimmig och utan snö. Vi gjorde en utflykt pa eftermiddagen och var uppe pa en utkiksplats, men sag inte sa mycket pa grund av all dimma. Vi klädde ocksa julgranen. Aaron hängde upp varenda julgranskula i huset, och det var rätt manga...

Julbord äter man inte i Tyskland. Det finns liksom ingen traditionell julaftonsmat, men pa juldagen äter man gas eller karp. Vanligast är gas, och det at vi. :-) Pa julafton at vi familjens tradition, nämligen rökt lax med potatissallad. När det blev mörkt kom das Christkind (betyder Jesusbarnet. Västra Tyskland är nämligen katolskt och där kommer inte jultomten utan Jesusbarnet med julklapparna). Vi sag honom inte dock (haha, vem la da julklapparna under granen?). Jag fick trevliga julklappar, bland annat en fickkalender som jag önskat mig och en fleecefilt med mitt namn pa.




Traditionen med julgran kommer för övrigt fran Tyskland...
(Jacob och Vitus under julklappsutdelningen)

Juldagen at vi som sagt den traditionella gasmiddagen och var även inne i Trier och promenerade en stund. Trier är känd som staden där Karl Marx föddes och är Tysklands äldsta stad med anor fran Romarriket (som för övrigt bredde ut sig ända dit upp. Häftigt att se alla gamla romarbyggnader, basilikor och annat). Vi spelade ocksa familjens julklappsspel Keltics.

 Igar, annandag jul, gjorde vi en utflykt till floden Mosel och kollade pa den fantastiska utsikten.



Vinodlingar längs Mosel och även en stad nere i dalen. Imponerade!

Pa eftermiddagen kom Barbaras bror Kai med familj. Kai är gift med en danska och de bor med sina tre barn (bland annat Johanne som är anledningen till att Aaron kallar mig Johanne hela tiden) i Aarhus. Vi fikade alla tillsammans och sen akte vi tillbaka till Hamburg och kom hem sent pa kvällen.

Veckan har varit sa full av händelser att jag inte har haft tid att skriva nagra rader förrän nu...

Det började med att jag förra fredagen var tvungen att hämta Aaron fran Kindergarten tidigare , för han hade feber. Han lag i kökssoffan, lyssnade pa cd och vilade hemma hela eftermiddagen (annars är han full av energi) och pa natten vaknade han och kräktes en gang, berättade Barbara. Lördag morgon var han dock frisk igen. Förra lördagen ramlade Vitus pa gympaträningen och bröt vadbenet! Sex veckors gips blev resultatet! Inte rätt tidpunkt sahär före jul...

Jag var tillsammans med au pair-gruppen med i ett Luciatag i lördags. Det var riktigt roligt. Familjen var mycket imponerad! Till och med Aaron satt helt tyst och bara gapade inför denna flicka med ljus i haret.



Jag star längst till vänster, sett fran ert hall...

Söndag morgon var vi hos barnens farmor, som bor en gata bort, pa söndagsfrukost tillsammans med Claus syster Christiane med familj (de bor tva hus bort). Riktigt trevligt!

När vi kom hem gjorde jag deg till lussekatter, som jag sedan bakade ut med Aaron och Vitus. Barbara skulle egentligen ha jobbat, men kom hem efter att hon hade kräkts pa jobbet. Troligtvis hade hon samma som Aaron, nagot som gick över jättefort. Pa mandagen var hon pigg igen.

När vi gräddat färdigt lussebullarna tittade Vitus pa dem och sa sedan att de säkert skulle smaka gott med glasyr och strössel pa. Ja, vad säger man? Jag sa att det brukade man inte ha, men vi kunde ju alltid försöka. Har man brutit foten sa har man, och da kan man behöva lite strössel. Vi blandade snabbt ihop en glasyr av florsocker och vatten. De fick glasera och strössla en del, men inte alla. Bade de med strössel och de utan smakade mycket gott till adventskaffet pa eftermiddagen.



Lussebulle med glasyr och strössel á la Vitus!

I veckan blev Vitus och jag efter en manads arbete äntligen klara med techniclego-modellen som han fick i födelsedagspresent. Det blev en mycket tjusig grävskopa som med batteriers och en fjärrkontrolls hjälp kan aka framat och bakat och röra bakgaffeln och skopan där fram upp och ner. Vi är mycket stolta!

I fredags fick barnen jullov, och vi är alla mycket förväntansfulla inför julafton. En riktig överraskning var att det har dykt upp sa manga julkort, julbrev och till och med ett paket (som jag ska öppna pa julafton). Tack sa mycket, varenda rad värmde!

Igar var jag i det stora köpcentret i Poppenbüttel (tre vaningar med massa affärer) och inhandlade de sista julklapparna. Det var rätt mycket folk (affärerna här är inte öppna pa söndagar, inte ens mataffärerna, sa igar var sa att säga sista chansen att handla julklappar för dem som jobbar i nästa vecka), men stor yta sa det kändes inte sa fullt. I veckan har vi ocksa julastädat huset, sa nu är allt klart!

Nu i helgen är min faster och farbror här i Hamburg pa en liten utlandsvistelse. Igar var vi och at pa Hotel Hafen i hamnen. Jag hade inte varit där förut (Claus har ätit där med jobet och tipsade mig om det), och det blev verkligen en lyckad kväll! Vi satt vid ett fönsterbord, och maten var ocksa god.

Passar ocksa pa att visa lite bilder pa vara snögubbar, som vi gjorde av snön som hade en dags langt gästspel här för tva veckor sedan. Chanserna att det är snö i Hamburg pa julafton är idag 5 % hörde jag pa radionyheterna. Inte sa konstigt eftersom vi har 7 grader just nu.



Aaron tycker om att göra snögubbar!



Killarna tillsammans med vara kreationer. När vi hade rullat klart dem var gräsmattan grön igen (vi hade rullat upp all snö till snögubbarna).

I eftermiddag är min faster och farbror inbjudna hit hem till oss pa fika. Det ska bli trevligt!

I fredags satt jag i soffan efter jobbet klockan 18.30 och funderade pa att ga och lägga mig tidigt när telefonen ringde. Det var Charlotte, ursprungligen fran Västeras, med pojkvän Andreas fran Hamburg. De bor i Veddel, pa andra sidan stan, dit det tar typ en timme att aka (Hamburg är 25 km pa längden och 60 km pa bredden, det sistnämnda är sträckan Sala - Uppsala!). Andreas skulle ha 25-arsfest klockan 20, och tidigare under dagen hade tre tjejer lämnat aterbud. Han hade fixat dit tva grannar, men de behövde ännu en tjej för att det skulle bli jämna lag. Jag blev även tillsagd att ta med en stekpanna, vilket verkligen satte griller i huvudet pa mig.

Väl där angrade jag inte en sekund att jag tackade ja med sa kort varsel, för det var verkligen jättekul! Hela kvällen var en tävling mellan tjejerna och killarna (vi lät killarna vinna, för Andreas fyllde ju ar :P), bland annat i att göra pannkakor. Förste man i laget stekte en pannkaka pa en sida, och kastade sedan vidare pannkakan till nästa som stekte klart den pa andra sidan (därför skulle alla ha en stekpanna med sig), och sedan la i ny smet i pannan, stekte nästa pannkaka pa en sida och kastade sedan vidare den till nästa i laget. Inte helt lätt, som ni förstar! (Som tur var hade vi dessförinnan haft tävling i att täcka lägenheten med plastfolie sa de pannkakor som kom pa golvet gjorde ingen skada). Medan man stekte pannkakan skulle man dessutom ha pa sig hörlurar och sjunga laten som spelades och sen fick de andra i laget gissa vlken lat det var.

En sak som var rolig var att jag och Charlotte pratade tyska hela kvällen. Dels sa var de andra tyskar, och dels sa kändes det sa naturligt pa nagot vis. Även när vi var ensamma sa pratade vi tyska med varandra.

Ett sant här party är ingen ovanlighet vad det gäller Andreas, fick jag höra. För nagot ar sen hade de tävling i potatisskalning, bland annat. Dessutom firar han tva födelsedagar per ar, eftersom han för nagra ar sen var med om en hemsk trafikolycka (hans kompis som berättade det för mig hade sett bilvraket och förundrats över hur nagon kunde komma överlevande ur det). Olyckan var pa sommaren, sa han firar en födelsedag pa vintern och en pa sommaren.

Pa lördagsmorgonen kom jag ner och blev tillsammans med barnen väääldigt förvanad över att Nikolaus varit där. (För er som inte vet sa är 6 december Nikolaus-dagen. Pa kvällen den 5:e ställer man sina ytterskor framför kaminen sa Nikolaus, som är typ jultomten, kan lägga i godis om man varit snäll. Har man inte varit snäll far man ett knippe ris, men det fick ingen av oss). I mina inneskor (ytterskorna hade jag ju haft pa mig) lag frukt, godis och ett par röda vantar med Hamburgs stadsvapen pa, sa nu vet jag var jag hör hemma!

I lördags tog jag taget till Lübeck för att ga pa julmarknaden med den svenska au-pair-gruppen. Givetvis köpte jag marsipan, är man i Lübeck sa är man! (Lübeck är känt för marsipan). Det var verkligen en konstig känsla. Lübeck är ungefär lika stort som Västeras, och som Salabo har man känslan av att aka till storstan när man aker till Västeras. Som Hamburgare har man dock känslan av att aka till lilla staden pa landet när man aker till Lübeck. Tänk vad perspektiven kan ändras!

I Tyskland finns inte traditionen med adventsstjärnor och adventsljusstakar i fönstret (vilket är lite synd, för jag gillar alla fina fönsterutsmyckningar), utan här har man en adventskrans av granris smyckad med rött band, fyra ljus och diverse figurer. Den star antigen pa bordet eller, som var, hänger i taket. Det är jättemysigt att sitta i vardagsrummet pa kvällen och titta pa elden som sprakar i kaminen samtidigt som man beundrar adventskransen.



I mandags när jag kom ner till frukosten väntade en choklad-adventskalender pa min plats. Det var väl gulligt av familjen! Det hade de absolut inte behövt köpa. Alla barnen har varsin chokladkalender, och Aaron och Vitus har därutöver även varsin kalender med ett litet paket för varje dag. Aarons är en playmomodell och Vitus är en LEGO-modell (med en figur för varje dag).

I lördags var jag pa Hamburgs 41:a julmarknad med Karolina, Paulina och Kasia (alla au pairer fran Polen). Det var riktigt mysigt att ga runt bland alla stand där det saldes glögg, pepparkakshjärtan, handarbeten, hemslöjd, Bratwurst och massa annat.

Den lilla snö vi fick förut försvann snabbt, och imorse kom mer (titta noga pa bilden, sa syns det i bakgrunden)! Hela gräsmattan är täckt (det är mycket för att vara Hamburg!) och imorse akte Aaron pulka till Kindergarten. Oturligt nog ska det bli varmare redan imorgon, sa snön regnar nog bort. Bäst att njuta sa länge det varar, i eftermiddag ska jag göra en snögubbe med pojkarna! :-)

Ikväll ska Barbara och Claus pa bio, sa jag ska vara barnvakt. Annars löper allt pa som vanligt här. Pa lördag är det Nikolaus, da alla snälla barn som har putsat stövlarna far godis av St Nikolaus i dem om de ställer dem framför kaminen (och även au pairer har jag en känsla av). Har man inte varit snäll far man ett risknippe av Knekt Ruprecht, men det ska väl inte vara nagon fara hoppas jag...

I förrgar snöade det här! Jag som hört att det aldrig är snö i Hamburg (okej, det är ALDRIG sa mycket som i Sala och vart "snöfall" övergick rätt snabbt i regn och man skymtade fortfarande grön gräsmatta, sa det stämmer nog...) Nu ligger nagra enstaka ensamma flingor kvar pa gräsmattan, men resten har regnat bort.

I onsdags fyllde Vitus 11 ar. I Tyskland uppvaktar man inte pa sängen, utan födelsedagsbarnet kommer pa morgonen ner i vardagsrummet där ett bord fyllt med presenter väntar. Han blev glad över mitt LEGO-lok.

Igar hade han kalas. 11 killar busade runt, drack saft och at citronsockerkaka (här äter man inte tarta pa födelsedagen och kalaset utan sockerkaka). Hej och ha, det var high life som ni kanske förstar. Vi var allihopa (killarna, Aaron, Barbara, Claus och jag) även i Miniatyr Wunderland (Världens största modelljärnvägsmuseum, hur coolt som helst. Hamburg, Skandinavien, USA och Alperna i miniatyr. Vilket arbete!)
 
Idag, sa här dagen efter, är vi alla lite trötta. Jag hängde med och kollade när Vitus hade gympatävling pa förmiddagen, men annars har jag mest slappat.

Tva ganger den senaste tiden har jag kommit pa mig själv att prata tyska med mina svenska kompisar, som en ren reflex. :-) Riktigt kul och ett tecken pa att spraket börjar leta in sig i ryggraden (som heter Wirbelsäule pa tyska, det lärde jag mig när jag förhörde Vitus inför hans biologiprov om kroppen).

Imorse fick även Hamburg den första frosten (minusgrader först i mitten av november känns sent!). Förra söndagen, den 9:e, var jag och promenerade inne i Rosenträdgarden i stan, och njöt av höstens sista rosor, men antar att de frusit nu.

Igar var jag pa Hamburger Winterdom (nöjesfält) med Karolina och hennes kompis Kascha, Paulina var dock tvungen att vara barnvakt.

Pa onsdag fyller Vitus 11 ar, och idag har jag varit och köpt ett LEGO-lok som han ska fa i födelsedagspresent. LEGO är en av hans favoriter, och han gillar även Star Wars (funderade pa att köpa Star Wars-LEGO, men de flesta modellerna gick över min au pair-budget och de som var i bra prisklass har han redan). Pa lördag ska han ha kalas.

Jag blev lite besviken över att shoppingcentret redan var smyckat med julgranar och ljusslingor. Kan ni inte ens vänta till december? Det är ju fortfarande höst! (I alla fall i Hamburg, var ek pa tomten har inte tappat alla sina löv än. Vet inte hur manga säckar vi har fyllt med eklöv för bortforsling, men Jacob maste ju jobba lite för att tjäna pengar till körkortet...).

Glädjande nog har var mullvad flyttat till grannen (hare bra, kom inte tillbaka...) och vara sma söta ekorrar är aktiva. Roligt och fascinerande att se hur de hoppar fran eken till trädgardsboden till marsvinsburen och styr skickligt med svansen.

Nu har jag börjat pa en ny sprakskola, en busshallplats länge bort (tar fortfarande en kvart med Metrobuss Nummer 5). Jag blev efter förra kursen rekommenderad att delta i en kurs pa en högre niva och när min kurs tog slut och inte gick vidare pa grund av för fa deltagare (bara tre stycken ville fortsätta, de andra hade hittat andra kurser, skulle flytta, börja pa universitetet  m.m) sökte jag mig ett snäpp uppat. Det fanns dock ingen kurs som passade mig pa Sprachfix (skolan där jag gick) sa nu gar jag pa skolan Deutsch Fremdsprache (Sprakskolor finns det gott om i Hamburg). Jag behövde inte göra nagot test för att se var jag passade, utan killen jag pratade med sa "Jag hör direkt att du är C1". Jag besöker nu en C1/C2-kurs (trappan för Tyska som främmande sprak börjar med A1 och slutar med C2) tisdagar och torsdagar mellan 10.30 och 12.45. Vi är sju stycken (maxantalet enligt skolans policy för effektivare och mer indivivuellt lärande) tjejer/damer fran Polen, Kazakstan, Bulgarien, Spanien och Ukraina. Precis som pa förra kursen finns det au pairer och en del som arbetar i Hamburg eller är gifta och bor här.

Imorgon ska jag halla tal om Sverige pa lektionen och berätta för de andra om Lucia, Midsommar, älgar, Kungen, Astrid Lindgren, IKEA, Nobelfesten och att det finns mycket skog i Norrland.

Nu ska jag ner och dona lite i tvättstugan och sedan cykla och hämta Aaron. Vi ska pa besök till hans farmor idag. Vi var där i torsdags, men da var hon inte hemma sa idag ska vi försöka igen (hon bor bara en gata bort, och Claus syster med familj bor ett hus bort, vi har lite mini Schneider-släktträff, haha).

Före detta koncentrationslägret Bergen-Belsen bestod av ett stort omrade med cypresser, ljung, minnesmassgravar och minnesgravstenar. När vi kom dit var det passande nog totalmulet väder, men sedan tittade solen fram och det blev en fin höstdag. Det finns idag inga originalbaracker kvar pa omradet, eftersom de förstördes när nazisterna insag att de skulle förlora kriget och därför försökte sopa igen alla spar efter sig. Ett nybyggt museum visade historien pa ett intressant sätt, bland annat kunde man se filmer där överlevande berättade om sina upplevelser. Fran början var det ett arbetsläger för sovjetiska krigsfangar, men blev 1943 ett koncentrationsläger.



Nedan en obelisk som minnesmonument över de 50.000 fangar som dog i koncentrationslägret under kriget. 20.000 sovjetiska krigsfangar dog här medan det var ett läger för krigsfangar.



Sa fruktansvärt ofattbart!



Bergen-Belsen är annars mest känt för att Anne Frank dog där, bara nagra manade före krigsslutet. Självklart hade hon och hennes syster Margot en egen minnessten, som var översallad med stenar (judisk gravtradition) och blommor




Jag har charmat familjen med mina köttbullar (känns härligt att fa visa familjen lite svensk matkultur, men annars lagar jag mest "tysk" mat, som inte skiljer sig sa mycket fran svensk). I veckan var Vitus hemma en dag med lite huvudvärk och nästäppa. Da fick han önska mat, eftersom han var hemma och var sjuk, vilket innebar att vi rullade köttbullar tillsammans, trots att det bara var tva dagar sedan jag introducerade denna svenska nationalrätt (är man 10 ar och tycker om nagot kan man äta det nästan varje dag!). Vi övade ocksa massa engelskglosor i lugn och ro och spelade lite spel.

Annars rullar allt pa som vanligt här. Igar sa Aaron helt plötsligt: "Johanne, du är den bästa au pairen". Vi satt och kollade pa barnprogram och jag hade inte "mutat" honom med godis eller sa. Gulligt, va! Han tror fortfarande att jag heter Johanne och inte Johanna, för det gör deras kusin. Hur manga ganger jag och Barbara försökt tala om för honom att jag heter Johanna vet jag inte, jag har slutat med det nu. Det hörs ju nästan ingen skillnad närman säger det och han hävdar envist att jag heter Johanne (som om han skulle veta bäst, det är ju mitt namn!)

Imorgon lördag ska jag pa karoeke- och singstarkväll med den svenska au pairgruppen, ska bli roligt :)

Japp, jag har nu tagit det stora beslutet att stanna här över jul. Att fira en tysk jul känns som en härlig möjlighet som kanske inte aterkommer. Jag tar taget till Sverige 2:a januari, tittar förbi Farmor och Farfar i Smaland pa vägen upp och kommer till Sala söndag den 4:e. Sedan stannar jag en vecka innan jag aker tillbaka mandag den 12:e (billiga biljetter pa mandagar!). Eftersom jag är ute i sa god tid har jag hittat tagbiljetter till kanonpris! :-)

Under veckan jag är hemma planerar jag att hälsa pa Mormor och min morbror, fira Trettondagen med min familj (Trettondag Jul är inte helgdag i Hamburg), ga pa en kompis sjuksköterskeexamen och träffa mina tjejkompisar som inte flytt stan. Dessutom kommer ju snön att ligga som ett täcke (haha, eller?), sa en tur i skidsparet och promenader i snön vore trevligt! Här i Hamburg blir det nog ingen snö, det brukar vintern inte bjuda pa, men man vet ju aldrig...

Förra veckan och den här veckan har barnen haft höstlov, fast bade Claus och Barbara har jobbat som vanligt (inte dumt med tva veckor, va? Men de har inget pasklov förutom helgdagarna Langfredag och Annandag Pask och dessutom kortare sommarlov sa det jämnar ut sig...). Förra veckan var alla hos Farmor i sommarstugan (egentligen bor hon en gata bort, och ett hus bort bor Claus syster med familj, snacka om släktsamling...) utom Vitus som var pa träningsläger. Jag var alltsa ensam hemma pa dagarna, vilket var semester för mig. Visst, jag dammsög hela huset, eftersom jag hade massa tid, och tvättade en hel del, men det blev mycket ledig tid ocksa, till exempel pa gymet.

I lördags var jag barnvakt at min kompis Leslies barn (är ens egna bortresta sa vaktar man nan annans!). De heter Gabriel och Dominik, är 4,5 och 2,5 ar gamla och jättesöta. Leslie, som jag känner fran sprakskolan, är 35 ar, kommer fran Guatemala och är gift med en tysk man, sa barnen är tvasprakiga. Dock pratade jag bara tyska med dem... Kombinationen tysk/sydamerikansk var hur charmig som helst. Leslie lovade dem att de fick vara uppe tills hon kom hem, men efter ett tag somnade de i soffan och da var det läggdags utan protester.

Denb här veckan har jag i gengäld jobbat desto mer, eftersom Aaron bara gar till klockan 13 (istället för 16, detta eftersom det är höstlov). Igar var vi lekparken (vi gick faktiskt dit bada tva, men hem fick han aka vagn för da hade han gjort av med all energi) och idag har vi bakat kladdkaka till hans stora förtjusning (men först hade vi en dust om huruvida vi skulle städa eller inte. Resultatet blev att eftersom vi städade sa bra bakade vi en kaka).

Aaron har blivit lugnare nu, sedan han i början testat mina gränser. Bade han och Vitus är snälla, och brakar inte alls mycket. Jag antar att han har insett att jag säger samma som hans föräldrar och kan vara lika envis som han ibland, om inte värre ;-)

Vi (ährrm, jag) har skapat fasta morgonrutiner: först äter vi frukost, sedan läser jag en bok och da fragar han alltid om vi kan läsa den en gang till. Okej, men först klär vi pa dig, säger jag da. Sagt och gjort, när han är paklädd läser vi boken en gang till innan vi cyklar till Kindergarten. Han vet att om han klär pa sig utan gnäll kanske vi till och med hinner läsa boken tva ganger till, sa det funkar bra.

Igar fragade Aaron mig om jag kommer att vara kvar när han är sju ar gammal. Jag svarade nagot diplomatiskt i stil med "det far vi väl se, det vet man inte" och da fragade han om jag skulle stanna tills hans födelsedag (29 januari, tva dagar efter min!), vilket är en evighet för honom. Jag lugnade honom med att det skulle jag definitivt. Vill du det? fragade jag sedan (säg inte nej!). Da log han och sa ja. :-)

Pa lördag ska jag aka med den svenska au pairgruppen till Bergen Belsen, det ska verkligen bli intressant och jag ska ta manga bilder.