Jul
God Fortsättning pa er allihopa!
Jag firade julen här i Tyskland, spännade att uppleva de tyska traditionerna!
I mandags jobbade Barbara natt och när hon kom hem i tisdags morse akte vi 60 mil till hennes föräldrar i Thalfang (liten by med 2000 invanare) i närheten av staden Trier (100 000 invanare) i mellersta Tyskland i närheten av gränsen till Luxemburg (hängde ni med?). Vi akte i tva bilar, Wilhelm och Grodan (som deras bilar heter, Wilhelm är en bla Volkswagenbuss och der Frosch, alltsa grodan, är en grön femsitsig Volkswagen Golf). Barnen sov, lyssnade pa cd, at pommes frites fran Mc Donalds och lekte 20 fragor med mig. Samt sa klart fragade hur langt det var kvar (5 timmar, hursa?).
Julafton var dimmig och utan snö. Vi gjorde en utflykt pa eftermiddagen och var uppe pa en utkiksplats, men sag inte sa mycket pa grund av all dimma. Vi klädde ocksa julgranen. Aaron hängde upp varenda julgranskula i huset, och det var rätt manga...
Julbord äter man inte i Tyskland. Det finns liksom ingen traditionell julaftonsmat, men pa juldagen äter man gas eller karp. Vanligast är gas, och det at vi. :-) Pa julafton at vi familjens tradition, nämligen rökt lax med potatissallad. När det blev mörkt kom das Christkind (betyder Jesusbarnet. Västra Tyskland är nämligen katolskt och där kommer inte jultomten utan Jesusbarnet med julklapparna). Vi sag honom inte dock (haha, vem la da julklapparna under granen?). Jag fick trevliga julklappar, bland annat en fickkalender som jag önskat mig och en fleecefilt med mitt namn pa.
Traditionen med julgran kommer för övrigt fran Tyskland...
(Jacob och Vitus under julklappsutdelningen)
Juldagen at vi som sagt den traditionella gasmiddagen och var även inne i Trier och promenerade en stund. Trier är känd som staden där Karl Marx föddes och är Tysklands äldsta stad med anor fran Romarriket (som för övrigt bredde ut sig ända dit upp. Häftigt att se alla gamla romarbyggnader, basilikor och annat). Vi spelade ocksa familjens julklappsspel Keltics.
Igar, annandag jul, gjorde vi en utflykt till floden Mosel och kollade pa den fantastiska utsikten.
Vinodlingar längs Mosel och även en stad nere i dalen. Imponerade!
Pa eftermiddagen kom Barbaras bror Kai med familj. Kai är gift med en danska och de bor med sina tre barn (bland annat Johanne som är anledningen till att Aaron kallar mig Johanne hela tiden) i Aarhus. Vi fikade alla tillsammans och sen akte vi tillbaka till Hamburg och kom hem sent pa kvällen.
Jag firade julen här i Tyskland, spännade att uppleva de tyska traditionerna!
I mandags jobbade Barbara natt och när hon kom hem i tisdags morse akte vi 60 mil till hennes föräldrar i Thalfang (liten by med 2000 invanare) i närheten av staden Trier (100 000 invanare) i mellersta Tyskland i närheten av gränsen till Luxemburg (hängde ni med?). Vi akte i tva bilar, Wilhelm och Grodan (som deras bilar heter, Wilhelm är en bla Volkswagenbuss och der Frosch, alltsa grodan, är en grön femsitsig Volkswagen Golf). Barnen sov, lyssnade pa cd, at pommes frites fran Mc Donalds och lekte 20 fragor med mig. Samt sa klart fragade hur langt det var kvar (5 timmar, hursa?).
Julafton var dimmig och utan snö. Vi gjorde en utflykt pa eftermiddagen och var uppe pa en utkiksplats, men sag inte sa mycket pa grund av all dimma. Vi klädde ocksa julgranen. Aaron hängde upp varenda julgranskula i huset, och det var rätt manga...
Julbord äter man inte i Tyskland. Det finns liksom ingen traditionell julaftonsmat, men pa juldagen äter man gas eller karp. Vanligast är gas, och det at vi. :-) Pa julafton at vi familjens tradition, nämligen rökt lax med potatissallad. När det blev mörkt kom das Christkind (betyder Jesusbarnet. Västra Tyskland är nämligen katolskt och där kommer inte jultomten utan Jesusbarnet med julklapparna). Vi sag honom inte dock (haha, vem la da julklapparna under granen?). Jag fick trevliga julklappar, bland annat en fickkalender som jag önskat mig och en fleecefilt med mitt namn pa.
Traditionen med julgran kommer för övrigt fran Tyskland...
(Jacob och Vitus under julklappsutdelningen)
Juldagen at vi som sagt den traditionella gasmiddagen och var även inne i Trier och promenerade en stund. Trier är känd som staden där Karl Marx föddes och är Tysklands äldsta stad med anor fran Romarriket (som för övrigt bredde ut sig ända dit upp. Häftigt att se alla gamla romarbyggnader, basilikor och annat). Vi spelade ocksa familjens julklappsspel Keltics.
Igar, annandag jul, gjorde vi en utflykt till floden Mosel och kollade pa den fantastiska utsikten.
Vinodlingar längs Mosel och även en stad nere i dalen. Imponerade!
Pa eftermiddagen kom Barbaras bror Kai med familj. Kai är gift med en danska och de bor med sina tre barn (bland annat Johanne som är anledningen till att Aaron kallar mig Johanne hela tiden) i Aarhus. Vi fikade alla tillsammans och sen akte vi tillbaka till Hamburg och kom hem sent pa kvällen.
Lucia
Veckan har varit sa full av händelser att jag inte har haft tid att skriva nagra rader förrän nu...
Det började med att jag förra fredagen var tvungen att hämta Aaron fran Kindergarten tidigare , för han hade feber. Han lag i kökssoffan, lyssnade pa cd och vilade hemma hela eftermiddagen (annars är han full av energi) och pa natten vaknade han och kräktes en gang, berättade Barbara. Lördag morgon var han dock frisk igen. Förra lördagen ramlade Vitus pa gympaträningen och bröt vadbenet! Sex veckors gips blev resultatet! Inte rätt tidpunkt sahär före jul...
Jag var tillsammans med au pair-gruppen med i ett Luciatag i lördags. Det var riktigt roligt. Familjen var mycket imponerad! Till och med Aaron satt helt tyst och bara gapade inför denna flicka med ljus i haret.
Jag star längst till vänster, sett fran ert hall...
Söndag morgon var vi hos barnens farmor, som bor en gata bort, pa söndagsfrukost tillsammans med Claus syster Christiane med familj (de bor tva hus bort). Riktigt trevligt!
När vi kom hem gjorde jag deg till lussekatter, som jag sedan bakade ut med Aaron och Vitus. Barbara skulle egentligen ha jobbat, men kom hem efter att hon hade kräkts pa jobbet. Troligtvis hade hon samma som Aaron, nagot som gick över jättefort. Pa mandagen var hon pigg igen.
När vi gräddat färdigt lussebullarna tittade Vitus pa dem och sa sedan att de säkert skulle smaka gott med glasyr och strössel pa. Ja, vad säger man? Jag sa att det brukade man inte ha, men vi kunde ju alltid försöka. Har man brutit foten sa har man, och da kan man behöva lite strössel. Vi blandade snabbt ihop en glasyr av florsocker och vatten. De fick glasera och strössla en del, men inte alla. Bade de med strössel och de utan smakade mycket gott till adventskaffet pa eftermiddagen.
Lussebulle med glasyr och strössel á la Vitus!
I veckan blev Vitus och jag efter en manads arbete äntligen klara med techniclego-modellen som han fick i födelsedagspresent. Det blev en mycket tjusig grävskopa som med batteriers och en fjärrkontrolls hjälp kan aka framat och bakat och röra bakgaffeln och skopan där fram upp och ner. Vi är mycket stolta!
I fredags fick barnen jullov, och vi är alla mycket förväntansfulla inför julafton. En riktig överraskning var att det har dykt upp sa manga julkort, julbrev och till och med ett paket (som jag ska öppna pa julafton). Tack sa mycket, varenda rad värmde!
Igar var jag i det stora köpcentret i Poppenbüttel (tre vaningar med massa affärer) och inhandlade de sista julklapparna. Det var rätt mycket folk (affärerna här är inte öppna pa söndagar, inte ens mataffärerna, sa igar var sa att säga sista chansen att handla julklappar för dem som jobbar i nästa vecka), men stor yta sa det kändes inte sa fullt. I veckan har vi ocksa julastädat huset, sa nu är allt klart!
Nu i helgen är min faster och farbror här i Hamburg pa en liten utlandsvistelse. Igar var vi och at pa Hotel Hafen i hamnen. Jag hade inte varit där förut (Claus har ätit där med jobet och tipsade mig om det), och det blev verkligen en lyckad kväll! Vi satt vid ett fönsterbord, och maten var ocksa god.
Passar ocksa pa att visa lite bilder pa vara snögubbar, som vi gjorde av snön som hade en dags langt gästspel här för tva veckor sedan. Chanserna att det är snö i Hamburg pa julafton är idag 5 % hörde jag pa radionyheterna. Inte sa konstigt eftersom vi har 7 grader just nu.
Aaron tycker om att göra snögubbar!
Killarna tillsammans med vara kreationer. När vi hade rullat klart dem var gräsmattan grön igen (vi hade rullat upp all snö till snögubbarna).
I eftermiddag är min faster och farbror inbjudna hit hem till oss pa fika. Det ska bli trevligt!
Det började med att jag förra fredagen var tvungen att hämta Aaron fran Kindergarten tidigare , för han hade feber. Han lag i kökssoffan, lyssnade pa cd och vilade hemma hela eftermiddagen (annars är han full av energi) och pa natten vaknade han och kräktes en gang, berättade Barbara. Lördag morgon var han dock frisk igen. Förra lördagen ramlade Vitus pa gympaträningen och bröt vadbenet! Sex veckors gips blev resultatet! Inte rätt tidpunkt sahär före jul...
Jag var tillsammans med au pair-gruppen med i ett Luciatag i lördags. Det var riktigt roligt. Familjen var mycket imponerad! Till och med Aaron satt helt tyst och bara gapade inför denna flicka med ljus i haret.
Jag star längst till vänster, sett fran ert hall...
Söndag morgon var vi hos barnens farmor, som bor en gata bort, pa söndagsfrukost tillsammans med Claus syster Christiane med familj (de bor tva hus bort). Riktigt trevligt!
När vi kom hem gjorde jag deg till lussekatter, som jag sedan bakade ut med Aaron och Vitus. Barbara skulle egentligen ha jobbat, men kom hem efter att hon hade kräkts pa jobbet. Troligtvis hade hon samma som Aaron, nagot som gick över jättefort. Pa mandagen var hon pigg igen.
När vi gräddat färdigt lussebullarna tittade Vitus pa dem och sa sedan att de säkert skulle smaka gott med glasyr och strössel pa. Ja, vad säger man? Jag sa att det brukade man inte ha, men vi kunde ju alltid försöka. Har man brutit foten sa har man, och da kan man behöva lite strössel. Vi blandade snabbt ihop en glasyr av florsocker och vatten. De fick glasera och strössla en del, men inte alla. Bade de med strössel och de utan smakade mycket gott till adventskaffet pa eftermiddagen.
Lussebulle med glasyr och strössel á la Vitus!
I veckan blev Vitus och jag efter en manads arbete äntligen klara med techniclego-modellen som han fick i födelsedagspresent. Det blev en mycket tjusig grävskopa som med batteriers och en fjärrkontrolls hjälp kan aka framat och bakat och röra bakgaffeln och skopan där fram upp och ner. Vi är mycket stolta!
I fredags fick barnen jullov, och vi är alla mycket förväntansfulla inför julafton. En riktig överraskning var att det har dykt upp sa manga julkort, julbrev och till och med ett paket (som jag ska öppna pa julafton). Tack sa mycket, varenda rad värmde!
Igar var jag i det stora köpcentret i Poppenbüttel (tre vaningar med massa affärer) och inhandlade de sista julklapparna. Det var rätt mycket folk (affärerna här är inte öppna pa söndagar, inte ens mataffärerna, sa igar var sa att säga sista chansen att handla julklappar för dem som jobbar i nästa vecka), men stor yta sa det kändes inte sa fullt. I veckan har vi ocksa julastädat huset, sa nu är allt klart!
Nu i helgen är min faster och farbror här i Hamburg pa en liten utlandsvistelse. Igar var vi och at pa Hotel Hafen i hamnen. Jag hade inte varit där förut (Claus har ätit där med jobet och tipsade mig om det), och det blev verkligen en lyckad kväll! Vi satt vid ett fönsterbord, och maten var ocksa god.
Passar ocksa pa att visa lite bilder pa vara snögubbar, som vi gjorde av snön som hade en dags langt gästspel här för tva veckor sedan. Chanserna att det är snö i Hamburg pa julafton är idag 5 % hörde jag pa radionyheterna. Inte sa konstigt eftersom vi har 7 grader just nu.
Aaron tycker om att göra snögubbar!
Killarna tillsammans med vara kreationer. När vi hade rullat klart dem var gräsmattan grön igen (vi hade rullat upp all snö till snögubbarna).
I eftermiddag är min faster och farbror inbjudna hit hem till oss pa fika. Det ska bli trevligt!
Nikolaus
I fredags satt jag i soffan efter jobbet klockan 18.30 och funderade pa att ga och lägga mig tidigt när telefonen ringde. Det var Charlotte, ursprungligen fran Västeras, med pojkvän Andreas fran Hamburg. De bor i Veddel, pa andra sidan stan, dit det tar typ en timme att aka (Hamburg är 25 km pa längden och 60 km pa bredden, det sistnämnda är sträckan Sala - Uppsala!). Andreas skulle ha 25-arsfest klockan 20, och tidigare under dagen hade tre tjejer lämnat aterbud. Han hade fixat dit tva grannar, men de behövde ännu en tjej för att det skulle bli jämna lag. Jag blev även tillsagd att ta med en stekpanna, vilket verkligen satte griller i huvudet pa mig.
Väl där angrade jag inte en sekund att jag tackade ja med sa kort varsel, för det var verkligen jättekul! Hela kvällen var en tävling mellan tjejerna och killarna (vi lät killarna vinna, för Andreas fyllde ju ar :P), bland annat i att göra pannkakor. Förste man i laget stekte en pannkaka pa en sida, och kastade sedan vidare pannkakan till nästa som stekte klart den pa andra sidan (därför skulle alla ha en stekpanna med sig), och sedan la i ny smet i pannan, stekte nästa pannkaka pa en sida och kastade sedan vidare den till nästa i laget. Inte helt lätt, som ni förstar! (Som tur var hade vi dessförinnan haft tävling i att täcka lägenheten med plastfolie sa de pannkakor som kom pa golvet gjorde ingen skada). Medan man stekte pannkakan skulle man dessutom ha pa sig hörlurar och sjunga laten som spelades och sen fick de andra i laget gissa vlken lat det var.
En sak som var rolig var att jag och Charlotte pratade tyska hela kvällen. Dels sa var de andra tyskar, och dels sa kändes det sa naturligt pa nagot vis. Även när vi var ensamma sa pratade vi tyska med varandra.
Ett sant här party är ingen ovanlighet vad det gäller Andreas, fick jag höra. För nagot ar sen hade de tävling i potatisskalning, bland annat. Dessutom firar han tva födelsedagar per ar, eftersom han för nagra ar sen var med om en hemsk trafikolycka (hans kompis som berättade det för mig hade sett bilvraket och förundrats över hur nagon kunde komma överlevande ur det). Olyckan var pa sommaren, sa han firar en födelsedag pa vintern och en pa sommaren.
Pa lördagsmorgonen kom jag ner och blev tillsammans med barnen väääldigt förvanad över att Nikolaus varit där. (För er som inte vet sa är 6 december Nikolaus-dagen. Pa kvällen den 5:e ställer man sina ytterskor framför kaminen sa Nikolaus, som är typ jultomten, kan lägga i godis om man varit snäll. Har man inte varit snäll far man ett knippe ris, men det fick ingen av oss). I mina inneskor (ytterskorna hade jag ju haft pa mig) lag frukt, godis och ett par röda vantar med Hamburgs stadsvapen pa, sa nu vet jag var jag hör hemma!
I lördags tog jag taget till Lübeck för att ga pa julmarknaden med den svenska au-pair-gruppen. Givetvis köpte jag marsipan, är man i Lübeck sa är man! (Lübeck är känt för marsipan). Det var verkligen en konstig känsla. Lübeck är ungefär lika stort som Västeras, och som Salabo har man känslan av att aka till storstan när man aker till Västeras. Som Hamburgare har man dock känslan av att aka till lilla staden pa landet när man aker till Lübeck. Tänk vad perspektiven kan ändras!
Väl där angrade jag inte en sekund att jag tackade ja med sa kort varsel, för det var verkligen jättekul! Hela kvällen var en tävling mellan tjejerna och killarna (vi lät killarna vinna, för Andreas fyllde ju ar :P), bland annat i att göra pannkakor. Förste man i laget stekte en pannkaka pa en sida, och kastade sedan vidare pannkakan till nästa som stekte klart den pa andra sidan (därför skulle alla ha en stekpanna med sig), och sedan la i ny smet i pannan, stekte nästa pannkaka pa en sida och kastade sedan vidare den till nästa i laget. Inte helt lätt, som ni förstar! (Som tur var hade vi dessförinnan haft tävling i att täcka lägenheten med plastfolie sa de pannkakor som kom pa golvet gjorde ingen skada). Medan man stekte pannkakan skulle man dessutom ha pa sig hörlurar och sjunga laten som spelades och sen fick de andra i laget gissa vlken lat det var.
En sak som var rolig var att jag och Charlotte pratade tyska hela kvällen. Dels sa var de andra tyskar, och dels sa kändes det sa naturligt pa nagot vis. Även när vi var ensamma sa pratade vi tyska med varandra.
Ett sant här party är ingen ovanlighet vad det gäller Andreas, fick jag höra. För nagot ar sen hade de tävling i potatisskalning, bland annat. Dessutom firar han tva födelsedagar per ar, eftersom han för nagra ar sen var med om en hemsk trafikolycka (hans kompis som berättade det för mig hade sett bilvraket och förundrats över hur nagon kunde komma överlevande ur det). Olyckan var pa sommaren, sa han firar en födelsedag pa vintern och en pa sommaren.
Pa lördagsmorgonen kom jag ner och blev tillsammans med barnen väääldigt förvanad över att Nikolaus varit där. (För er som inte vet sa är 6 december Nikolaus-dagen. Pa kvällen den 5:e ställer man sina ytterskor framför kaminen sa Nikolaus, som är typ jultomten, kan lägga i godis om man varit snäll. Har man inte varit snäll far man ett knippe ris, men det fick ingen av oss). I mina inneskor (ytterskorna hade jag ju haft pa mig) lag frukt, godis och ett par röda vantar med Hamburgs stadsvapen pa, sa nu vet jag var jag hör hemma!
I lördags tog jag taget till Lübeck för att ga pa julmarknaden med den svenska au-pair-gruppen. Givetvis köpte jag marsipan, är man i Lübeck sa är man! (Lübeck är känt för marsipan). Det var verkligen en konstig känsla. Lübeck är ungefär lika stort som Västeras, och som Salabo har man känslan av att aka till storstan när man aker till Västeras. Som Hamburgare har man dock känslan av att aka till lilla staden pa landet när man aker till Lübeck. Tänk vad perspektiven kan ändras!
Advent
I Tyskland finns inte traditionen med adventsstjärnor och adventsljusstakar i fönstret (vilket är lite synd, för jag gillar alla fina fönsterutsmyckningar), utan här har man en adventskrans av granris smyckad med rött band, fyra ljus och diverse figurer. Den star antigen pa bordet eller, som var, hänger i taket. Det är jättemysigt att sitta i vardagsrummet pa kvällen och titta pa elden som sprakar i kaminen samtidigt som man beundrar adventskransen.
I mandags när jag kom ner till frukosten väntade en choklad-adventskalender pa min plats. Det var väl gulligt av familjen! Det hade de absolut inte behövt köpa. Alla barnen har varsin chokladkalender, och Aaron och Vitus har därutöver även varsin kalender med ett litet paket för varje dag. Aarons är en playmomodell och Vitus är en LEGO-modell (med en figur för varje dag).
I lördags var jag pa Hamburgs 41:a julmarknad med Karolina, Paulina och Kasia (alla au pairer fran Polen). Det var riktigt mysigt att ga runt bland alla stand där det saldes glögg, pepparkakshjärtan, handarbeten, hemslöjd, Bratwurst och massa annat.
Den lilla snö vi fick förut försvann snabbt, och imorse kom mer (titta noga pa bilden, sa syns det i bakgrunden)! Hela gräsmattan är täckt (det är mycket för att vara Hamburg!) och imorse akte Aaron pulka till Kindergarten. Oturligt nog ska det bli varmare redan imorgon, sa snön regnar nog bort. Bäst att njuta sa länge det varar, i eftermiddag ska jag göra en snögubbe med pojkarna! :-)
Ikväll ska Barbara och Claus pa bio, sa jag ska vara barnvakt. Annars löper allt pa som vanligt här. Pa lördag är det Nikolaus, da alla snälla barn som har putsat stövlarna far godis av St Nikolaus i dem om de ställer dem framför kaminen (och även au pairer har jag en känsla av). Har man inte varit snäll far man ett risknippe av Knekt Ruprecht, men det ska väl inte vara nagon fara hoppas jag...
I mandags när jag kom ner till frukosten väntade en choklad-adventskalender pa min plats. Det var väl gulligt av familjen! Det hade de absolut inte behövt köpa. Alla barnen har varsin chokladkalender, och Aaron och Vitus har därutöver även varsin kalender med ett litet paket för varje dag. Aarons är en playmomodell och Vitus är en LEGO-modell (med en figur för varje dag).
I lördags var jag pa Hamburgs 41:a julmarknad med Karolina, Paulina och Kasia (alla au pairer fran Polen). Det var riktigt mysigt att ga runt bland alla stand där det saldes glögg, pepparkakshjärtan, handarbeten, hemslöjd, Bratwurst och massa annat.
Den lilla snö vi fick förut försvann snabbt, och imorse kom mer (titta noga pa bilden, sa syns det i bakgrunden)! Hela gräsmattan är täckt (det är mycket för att vara Hamburg!) och imorse akte Aaron pulka till Kindergarten. Oturligt nog ska det bli varmare redan imorgon, sa snön regnar nog bort. Bäst att njuta sa länge det varar, i eftermiddag ska jag göra en snögubbe med pojkarna! :-)
Ikväll ska Barbara och Claus pa bio, sa jag ska vara barnvakt. Annars löper allt pa som vanligt här. Pa lördag är det Nikolaus, da alla snälla barn som har putsat stövlarna far godis av St Nikolaus i dem om de ställer dem framför kaminen (och även au pairer har jag en känsla av). Har man inte varit snäll far man ett risknippe av Knekt Ruprecht, men det ska väl inte vara nagon fara hoppas jag...
