1 = MVG
Jag skrev en etta pa tyskaprovet!!! Hurra, vad jag är bra! Det lönar sig att plugga...
För er som inte vet kan jag tala om att enligt det tyska betygssystemet sa är 1 bäst och 6 sämst. Det kändes lite ovant i början innan jag kom in i det.
Imorse följde jag Vitus till en kompis som skjutsade till träningslägret och sedan tog jag tunnelbanan till hamnen och träffade tjejerna fran sprakskolan där. Vid en en station steg min lärare Sandra pa samma tag som jag akte med, och sen steg Alexis fran USA pa ocksa. Roligt med sällskap!
Idag gjorde vi en utflykt till HafenCity, ett omrade i hamnen med en blandning av toppmoderna hus och riktigt gamla, genuina byggnader. Sedan promenerade vi i gamla stan och besökte Nikolaikyrkan (som blev totalt sönderbombad under andra världskriget och idag bara är ett skal av en kyrka, eftersom man har latit det vara sa som ett monument) och akte upp med hissen 75 meter upp i kyrktornet. Därifran hade man en fin utsikt över hela Hamburg. Vi var alltsa Ernst Kirschsteiger (ernst = allvarlig, Kirschsteiger = kyrkbestigare) kan man säga, haha.
Vi hann ocksa med ett besök i Nikolaikyrkans museum (precis som i Louvren var ingangen en pyramid av glas, men liten) innan en kopp take away-kaffe/te i solskenet pa en stentrappa vid Elbe fick avsluta dagens sprakövningar.
Imorgon ska jag pa cafékväll med sprakskolan, en gang i manaden träffas alla elever som vill pa ett café för att prata massa tyska med varann.
För er som inte vet kan jag tala om att enligt det tyska betygssystemet sa är 1 bäst och 6 sämst. Det kändes lite ovant i början innan jag kom in i det.
Imorse följde jag Vitus till en kompis som skjutsade till träningslägret och sedan tog jag tunnelbanan till hamnen och träffade tjejerna fran sprakskolan där. Vid en en station steg min lärare Sandra pa samma tag som jag akte med, och sen steg Alexis fran USA pa ocksa. Roligt med sällskap!
Idag gjorde vi en utflykt till HafenCity, ett omrade i hamnen med en blandning av toppmoderna hus och riktigt gamla, genuina byggnader. Sedan promenerade vi i gamla stan och besökte Nikolaikyrkan (som blev totalt sönderbombad under andra världskriget och idag bara är ett skal av en kyrka, eftersom man har latit det vara sa som ett monument) och akte upp med hissen 75 meter upp i kyrktornet. Därifran hade man en fin utsikt över hela Hamburg. Vi var alltsa Ernst Kirschsteiger (ernst = allvarlig, Kirschsteiger = kyrkbestigare) kan man säga, haha.
Vi hann ocksa med ett besök i Nikolaikyrkans museum (precis som i Louvren var ingangen en pyramid av glas, men liten) innan en kopp take away-kaffe/te i solskenet pa en stentrappa vid Elbe fick avsluta dagens sprakövningar.
Imorgon ska jag pa cafékväll med sprakskolan, en gang i manaden träffas alla elever som vill pa ett café för att prata massa tyska med varann.
Höst i Hamburg
Jag har under den gagna veckan för andra gangen varit barnvakt en kväll och lagt Aaron. Till kvällsmat lagade vi pannkakor tillsammans och efter barnprogrammen var det läggdags. Efter en halvtimmes högläsning somnade han som ett murmeldjur (i Tyskland sover man som ett murmeldjur och inte som en stock, undrar just hur murmeldjur sover...). Jag har ocksa varit hos de lokala myndigheterna och registrerat mig (egentligen behöver jag inte göra det förrän efter tre manader eftersom jag har medborgarskap i ett annat EU-land och därför far vara här tre manader utan visum, men för att öppna bankkonto, vilket jag nu ocksa har gjort, ville de se bostadsbeviset). Jag är inte utlandssvensk, utan star fortfarande skriven pa min adress i Sverige, här har vi bara talat om att jag nu bor i Hamburg. Min kod till internetbanken kom i fredags och brevbäraren hade ritat ett fragetecken pa kuvertet... Nästa gang jag ser honom ska jag prata med honom och presentera mig. Lite konstigt att Frau Johanna Fjellander, som jag är här, far post pa familjen Schneiders adress...
I söndags var jag och spelade bowling tillsammans med en grupp svenska au pairer och studenter som träffas en gang i veckan och pratar, tittar pa svenska filmer, lagar mat eller hittar pa nat annat kul. Alla vet ju hur bra jag är pa bowling... Efter första serien delade vi upp oss sa de som kom över 100 poäng spelade pa en bana och de som kom under pa en bana. Gissa vilken grupp jag tillhörde... Dock kan jag med glädje berätta att jag vann "losergruppen" andra omgangen. Helt sjukt, jag vann! Pa slutet ryckte jag nämligen upp mig och slog en dubbelstrike, den första i mitt liv, och vann med 103 poäng, tva poäng före Anna. :-D Kanske hände nagot med mina fingrar pa taget mellan Köpenhamn och Hamburg? Eller sa var det bara tur...
Nästa vecka blir lugn för min del, för barnen har nu tva veckors (inte dumt med tva veckor va?) höstlov. Den första veckan är Aaron och Rahel hos sin farmor pa ön Föhrn (i Nordsjön, inte langt fran ön med det roliga namnet Sylt) och Vitus är pa träningsläger med gymnastiken. Det är bara Jacob som är hemma, och föräldrarna da, men de jobbar ju. Andra veckan gar Aaron i Kindergarten, fast bara till klockan 13. Vitus är hos Farmor da.
I fredags hade vi slutprov pa första delen av sprakkursen. Eftersom den startade i augusti och jag kom senare ägnade jag veckan at att plugga in allt de jobbat med när jag inte var där. Provet kändes bra när jag skrev det, hoppas det gick bra ocksa. Vi far veta resultatet pa mandag da vi som "belöning" gör en utflykt. Vi ska promenera runt i hamnen och avsluta förmiddagen pa nat trevligt cafe.
En annan rolig sak var i fredags när Vitus kom upp till mig och sa "Johanna, det star en man där nere som vill prata med dig". Jag dammsög och hade överhuvudtaget inte hört att det ringde pa dörren. Mannen hälsar pa mig med "Hello, I am the Gasabläser" (alltsa Hello, I am gasavläsaren). Han skulle läsa av gasmätaren i källaren och Vitus hade talat om för honom att jag var au pair. Även om jag hade varit lite sämre pa tyska hade jag förstatt "Ich bin" (jag är), det är ju typ det första man lär sig, verbet vara i alla personer i presens. Gasavläsare dock, hade kanske varit lite klurigt, men han visste väl inte vad det hette pa engelska... ;-)
Maste ocksa tala om att igar gick jag till och fran spinningen (har skaffat gymkort nu) i min sommarjacka och utan mössa och vantar. 18 grader i oktober känns ovanligt, men härligt! Dessutom är träden oerhört fina i grönt, rött och guldgult. I tisdags var jag med pojkarna i skogen, där vi byggde en koja och samlade löv. Onsdagen ägnades at höstpyssel med löven. Vi kilppte, klistrade och malade hösttavlor för glatta livet!
I eftermiddag ska jag in till stan med Paulina och Karolina fran Polen som jag träffat pa sprakkursen. De är trevliga, och har en lite rolig accent. Paulina jobbar typ jämt, och varje vecka massa övertimmar. Jag känner mig lyckligt lottad som har en sa bra familj och inte behöver jobba ihjäl mig. Barbara har själv sagt att det viktigaste är att jag lär mig tyska och att barnen och jag trivs tillsammans, inte hur manga ganger i veckan jag dammsuger. Fast det är klart jag gör det ända, jag vill ju sköta mig sa de är nöjda.
Det här blev ett lagnt inlägg, men det händer ju sa mycket pa en vecka, och även banala saker känns viktiga när man är borta.
Tack och hej fran Johanna
I söndags var jag och spelade bowling tillsammans med en grupp svenska au pairer och studenter som träffas en gang i veckan och pratar, tittar pa svenska filmer, lagar mat eller hittar pa nat annat kul. Alla vet ju hur bra jag är pa bowling... Efter första serien delade vi upp oss sa de som kom över 100 poäng spelade pa en bana och de som kom under pa en bana. Gissa vilken grupp jag tillhörde... Dock kan jag med glädje berätta att jag vann "losergruppen" andra omgangen. Helt sjukt, jag vann! Pa slutet ryckte jag nämligen upp mig och slog en dubbelstrike, den första i mitt liv, och vann med 103 poäng, tva poäng före Anna. :-D Kanske hände nagot med mina fingrar pa taget mellan Köpenhamn och Hamburg? Eller sa var det bara tur...
Nästa vecka blir lugn för min del, för barnen har nu tva veckors (inte dumt med tva veckor va?) höstlov. Den första veckan är Aaron och Rahel hos sin farmor pa ön Föhrn (i Nordsjön, inte langt fran ön med det roliga namnet Sylt) och Vitus är pa träningsläger med gymnastiken. Det är bara Jacob som är hemma, och föräldrarna da, men de jobbar ju. Andra veckan gar Aaron i Kindergarten, fast bara till klockan 13. Vitus är hos Farmor da.
I fredags hade vi slutprov pa första delen av sprakkursen. Eftersom den startade i augusti och jag kom senare ägnade jag veckan at att plugga in allt de jobbat med när jag inte var där. Provet kändes bra när jag skrev det, hoppas det gick bra ocksa. Vi far veta resultatet pa mandag da vi som "belöning" gör en utflykt. Vi ska promenera runt i hamnen och avsluta förmiddagen pa nat trevligt cafe.
En annan rolig sak var i fredags när Vitus kom upp till mig och sa "Johanna, det star en man där nere som vill prata med dig". Jag dammsög och hade överhuvudtaget inte hört att det ringde pa dörren. Mannen hälsar pa mig med "Hello, I am the Gasabläser" (alltsa Hello, I am gasavläsaren). Han skulle läsa av gasmätaren i källaren och Vitus hade talat om för honom att jag var au pair. Även om jag hade varit lite sämre pa tyska hade jag förstatt "Ich bin" (jag är), det är ju typ det första man lär sig, verbet vara i alla personer i presens. Gasavläsare dock, hade kanske varit lite klurigt, men han visste väl inte vad det hette pa engelska... ;-)
Maste ocksa tala om att igar gick jag till och fran spinningen (har skaffat gymkort nu) i min sommarjacka och utan mössa och vantar. 18 grader i oktober känns ovanligt, men härligt! Dessutom är träden oerhört fina i grönt, rött och guldgult. I tisdags var jag med pojkarna i skogen, där vi byggde en koja och samlade löv. Onsdagen ägnades at höstpyssel med löven. Vi kilppte, klistrade och malade hösttavlor för glatta livet!
I eftermiddag ska jag in till stan med Paulina och Karolina fran Polen som jag träffat pa sprakkursen. De är trevliga, och har en lite rolig accent. Paulina jobbar typ jämt, och varje vecka massa övertimmar. Jag känner mig lyckligt lottad som har en sa bra familj och inte behöver jobba ihjäl mig. Barbara har själv sagt att det viktigaste är att jag lär mig tyska och att barnen och jag trivs tillsammans, inte hur manga ganger i veckan jag dammsuger. Fast det är klart jag gör det ända, jag vill ju sköta mig sa de är nöjda.
Det här blev ett lagnt inlägg, men det händer ju sa mycket pa en vecka, och även banala saker känns viktiga när man är borta.
Tack och hej fran Johanna
En vanlig dag pa jobbet...
Hallo!
Tänkte tala om hur en vanlig dag för mig ser ut, sa vet ni det.
Jag gar upp 6.30-6.45 och äter sedan frukost med barnen (fast den har Barbara ställt fram). Runt klockan 7 försvinner bade Barbara och Claus till jobbet. Jag ser till sa att Vitus kommer till skolan (det klarar han utmärkt själv!), klär pa Aaron och cyklar sedan med honom pa cykelsadel till Kindergarten som börjar kvart över atta. Han gar i Kindergarten i Franska skolan, inte för att prata franska utan för att hans föräldrar tycker de har bäst pedagogik, och för övrigt sa pratar de tyska. Kindergarten ligger nära, bara fem minuter med cykel. Positiv överrasking för mig, jag var beredd pa att cykla tjugo minuter eller sa...
När jag kommer tillbaka har Jacob och Rahel ocksa försvunnit till skolan, och da passar jag pa att duka av frukostbordet, ladda diskmaskinen, bädda Vitus och Aarons sängar, stoppa i en tvätt i tvättmaskinen eller torktumlaren (de torktumlar allt som gar att torktumla sa jag behöver inte hänga sa mycket tvätt), dammsuga eller handla vid behov. Storhandlingen sköter Claus om varje lördag, jag handlar bara ost, bröd, frukt och annat som kan ta slut eller behöver vara färskt. Varje torsdag är det marknad pa torget, sa da passar jag pa att köpa frukt och grönsaker.
Jag lagar lunch, och ibland kommer Jocob eller Rahel hem och äter om de har lang lunchrast. Sedan hämtar jag Aaron pa Kindergarten klockan fyra, och sen leker vi med Duplo eller Playmo, ute i trädgarden eller lekparken, lägger pussel, leker med leklera eller läser en bok (har är mycket förtjust i Mulle Meck, Pettson och Findus, Mamma Mu, Alfons Aberg och en tysk barnboksfigur som heter Jim Knopf. Sverige har en mycket bra barnbokskultur med flera framstaende författare, nagot som vi inte alltid tänker pa!).
Mellan klockan 17 och 18 kommer Barbara hem fran jobbet och da äter vi kvällsmat (oftast smörgasmal eller en sallad, det varma huvudmalet äter man mitt pa dagen). Sedan tittar Aaron och Vitus pa barnprogram (John Blund och Vicke Viking) och därefter lägger Barbara dem och da är jag ledig. I förrgar la jag dock Aaron, för jag var barnvakt. Vi läste Mamma Mu gungar tva ganger (jag försökte läsa laangsamt, sövande och monotoniskt) och sedan somnade han, inga problem!
Mandagar, tisdagar och fredagar mellan 9.30 och 12.45 gar jag i sprakskola inne i Hamburg. Det känns meningsfullt att ha nagot eget att göra pa dagarna när barnen är i skolan.
Lördagar och söndagar är jag ledig. Nu har jag skrivit pa avtalet, sa allt är klart!
Igar köpte jag även ett gymkort, jag lyckades fa arskortspris, trots att jag inte stannar ett helt ar. Dock maste jag visa en kopia av min biljett och mitt pass när jag aker hem för att slippa betala de sista manaderna. Gymet ligger alldeles i närheten, är stort med stort utbud av step up, aerobics, spinning, styrka med mera, bade förmiddagar och kvällar. Det ska bli en ny erfarenhet för mig att träna pa förmiddagen, annars har jag ju gatt i skolan da.
Passar ocksa pa att (som lovat) visa en bild pa min karta. Hamburg är en stor stad!
Inte världens enklaste att veckla upp!
Nu till helgen blir det langhelg, eftersom det är nationaldag imorgon (dagen da Östtyskland och Västtyskland enades efter Berlinmurens fall). 3 oktober. Enandet skedde för övrigt det härliga aret 1990, sa i ar är det 18-arsjubileum!
Nu ska jag ga och skala potatis till lunchen, och idag kommer Rahel hem och äter. Ska bli mysigt med lite sällskap.
Tänkte tala om hur en vanlig dag för mig ser ut, sa vet ni det.
Jag gar upp 6.30-6.45 och äter sedan frukost med barnen (fast den har Barbara ställt fram). Runt klockan 7 försvinner bade Barbara och Claus till jobbet. Jag ser till sa att Vitus kommer till skolan (det klarar han utmärkt själv!), klär pa Aaron och cyklar sedan med honom pa cykelsadel till Kindergarten som börjar kvart över atta. Han gar i Kindergarten i Franska skolan, inte för att prata franska utan för att hans föräldrar tycker de har bäst pedagogik, och för övrigt sa pratar de tyska. Kindergarten ligger nära, bara fem minuter med cykel. Positiv överrasking för mig, jag var beredd pa att cykla tjugo minuter eller sa...
När jag kommer tillbaka har Jacob och Rahel ocksa försvunnit till skolan, och da passar jag pa att duka av frukostbordet, ladda diskmaskinen, bädda Vitus och Aarons sängar, stoppa i en tvätt i tvättmaskinen eller torktumlaren (de torktumlar allt som gar att torktumla sa jag behöver inte hänga sa mycket tvätt), dammsuga eller handla vid behov. Storhandlingen sköter Claus om varje lördag, jag handlar bara ost, bröd, frukt och annat som kan ta slut eller behöver vara färskt. Varje torsdag är det marknad pa torget, sa da passar jag pa att köpa frukt och grönsaker.
Jag lagar lunch, och ibland kommer Jocob eller Rahel hem och äter om de har lang lunchrast. Sedan hämtar jag Aaron pa Kindergarten klockan fyra, och sen leker vi med Duplo eller Playmo, ute i trädgarden eller lekparken, lägger pussel, leker med leklera eller läser en bok (har är mycket förtjust i Mulle Meck, Pettson och Findus, Mamma Mu, Alfons Aberg och en tysk barnboksfigur som heter Jim Knopf. Sverige har en mycket bra barnbokskultur med flera framstaende författare, nagot som vi inte alltid tänker pa!).
Mellan klockan 17 och 18 kommer Barbara hem fran jobbet och da äter vi kvällsmat (oftast smörgasmal eller en sallad, det varma huvudmalet äter man mitt pa dagen). Sedan tittar Aaron och Vitus pa barnprogram (John Blund och Vicke Viking) och därefter lägger Barbara dem och da är jag ledig. I förrgar la jag dock Aaron, för jag var barnvakt. Vi läste Mamma Mu gungar tva ganger (jag försökte läsa laangsamt, sövande och monotoniskt) och sedan somnade han, inga problem!
Mandagar, tisdagar och fredagar mellan 9.30 och 12.45 gar jag i sprakskola inne i Hamburg. Det känns meningsfullt att ha nagot eget att göra pa dagarna när barnen är i skolan.
Lördagar och söndagar är jag ledig. Nu har jag skrivit pa avtalet, sa allt är klart!
Igar köpte jag även ett gymkort, jag lyckades fa arskortspris, trots att jag inte stannar ett helt ar. Dock maste jag visa en kopia av min biljett och mitt pass när jag aker hem för att slippa betala de sista manaderna. Gymet ligger alldeles i närheten, är stort med stort utbud av step up, aerobics, spinning, styrka med mera, bade förmiddagar och kvällar. Det ska bli en ny erfarenhet för mig att träna pa förmiddagen, annars har jag ju gatt i skolan da.
Passar ocksa pa att (som lovat) visa en bild pa min karta. Hamburg är en stor stad!
Inte världens enklaste att veckla upp!
Nu till helgen blir det langhelg, eftersom det är nationaldag imorgon (dagen da Östtyskland och Västtyskland enades efter Berlinmurens fall). 3 oktober. Enandet skedde för övrigt det härliga aret 1990, sa i ar är det 18-arsjubileum!
Nu ska jag ga och skala potatis till lunchen, och idag kommer Rahel hem och äter. Ska bli mysigt med lite sällskap.
Sa här bor jag
I det här huset bor jag nu:
Huset fran baksidan. Jag bor i rummet pa andra vaningen till vänster
Sa här ser trädgarden ut. Tyvärr har vi problem med en envis mullvad som vi har som inneboende (eller ska man kanske säga uteboende).
Här är mitt rum
Observera överkastet med sma blommor som känns som typiskt mig! (Fast det visste ju inte familjen, det lag här när jag kom)
Fatöljen med tillhörande fotpall är jätteskön!
Tack vare ett stort fönster med fyra avdelningar mot trädgarden är rummet väldigt ljust.
Här är mitt skrivbord, lägg märke till den härliga tavlan: Naoh´s Ark av Lucy Cousins (hon som gjort böckerna om musen Molly). Bredvid byran star en förvaringshylla, sen har ni sett allt!
Och sa en bild pa Claus, Barbara och Aaron. Det är dock inte deras kök...
Slutligen en bild pa barnen: Jacob, Rahel, Vitus och Aaron. Hoppas ni ser vem som är vem.
Huset fran baksidan. Jag bor i rummet pa andra vaningen till vänster
Sa här ser trädgarden ut. Tyvärr har vi problem med en envis mullvad som vi har som inneboende (eller ska man kanske säga uteboende).
Här är mitt rum
Observera överkastet med sma blommor som känns som typiskt mig! (Fast det visste ju inte familjen, det lag här när jag kom)
Fatöljen med tillhörande fotpall är jätteskön!
Tack vare ett stort fönster med fyra avdelningar mot trädgarden är rummet väldigt ljust.
Här är mitt skrivbord, lägg märke till den härliga tavlan: Naoh´s Ark av Lucy Cousins (hon som gjort böckerna om musen Molly). Bredvid byran star en förvaringshylla, sen har ni sett allt!
Och sa en bild pa Claus, Barbara och Aaron. Det är dock inte deras kök...
Slutligen en bild pa barnen: Jacob, Rahel, Vitus och Aaron. Hoppas ni ser vem som är vem.
Hej fran mej
Här i Hamburg har september varit väldigt fin, i helgen har jag suttit pa verandan och solat. Det kan man inte göra 21 september i Sverige! Idag har det regnat lite, men mot slutet av veckan ska det bli fint igen sa de pa nyheterna
Aaron ser upp till Vitus har jag märkt och de brakar inte mycket. Aaron och jag hade däremot var första dust i fredags. Han ville inte ga hem fran lekparken men vi var tvugna att cykla hem och laga kvällsmat för Vitus skulle pa träning. Resultatet blev att Vitus fick cykla hem i förväg och packa träningsväskan medan jag och Aaron mätte vara krafter (jag vann, men fick som minne ett bitmärke pa vänster langfinger. Det gjorde dock inte ont) Till slut kom vi i alla fall hem.
Aaron kan vara riktigt tjockskallig ibland (och da är det tur att jag är mer envis, för jag vill ju inte ha nan bortskämd diktator som far som han vill bara han skriker. Som tur är tycker Barbara och Claus precis som jag, sa jag har föräldrarnas fulla stöd), och ibland är han världens gulligaste (som till exempel häromdagen da jag hämtade honom fran Kindergarten och han rusade och mötte mig med ett leende pa läpparna samtidigt som han skrek "Johanne". Han tror att jag heter Johanne, för det gör deras kusin). Med andra ord är han som en vanlig trearing. Aaron har som tur är inte kommit pa att han kan dra mig i haret, för det kan göra riktigt ont. Han bits, slass och sparkas inte sa hart i alla fall. Men jag hoppas kunna vanja honom av vid det. Tro nu inte att han är världens hemskaste, för det är han inte.
Nu har jag skaffat tyskt kontantkort, sa jag nas numera pa ett tyskt mobilnummer, vill du veta vilket far du skriva ett mejl och fraga. Nu har jag ocksa hittat en bra sprakkurs. Jag har insett att det är bäst med en kurs för dem som inte har tyska som modersmal. Jag gar i en avancerad grupp (högsta gruppen) och det innebär att jag är omgiven av personer som ocksa pratar rätt bra tyska, sa vi förstar varann bra. Vi är tio tjejer fran hela världen (USA, Guatemala, Ryssland, Polen, Frankrike, Vitryssland och Jordanien) och vi brukar träffas utanför skolan ocksa i olika konstellationer och pratar da givetvis tyska. Jättebra träning och dessutom är der roligare att sitta pa café eller promenera runt i Hamburg tillsammans med tjejer i min egen alder än ensam. I lördags fyllde Hana fran Jordanien 22 sa da var jag pa tartkalas. I söndags tillbringade jag eftermiddagen i Hamburg med Karolina och Paulina fran Polen, som ocksa är au pairer.
Annars? Tja, min familj överraskade mig med en lap top fran Claus jobb som han inte behövde längre. Den far jag lana och nu har jag permanent tillgang till internet.
Snart kommer bilder pa hur jag bor.
Tschüss! (Hej da)
Aaron ser upp till Vitus har jag märkt och de brakar inte mycket. Aaron och jag hade däremot var första dust i fredags. Han ville inte ga hem fran lekparken men vi var tvugna att cykla hem och laga kvällsmat för Vitus skulle pa träning. Resultatet blev att Vitus fick cykla hem i förväg och packa träningsväskan medan jag och Aaron mätte vara krafter (jag vann, men fick som minne ett bitmärke pa vänster langfinger. Det gjorde dock inte ont) Till slut kom vi i alla fall hem.
Aaron kan vara riktigt tjockskallig ibland (och da är det tur att jag är mer envis, för jag vill ju inte ha nan bortskämd diktator som far som han vill bara han skriker. Som tur är tycker Barbara och Claus precis som jag, sa jag har föräldrarnas fulla stöd), och ibland är han världens gulligaste (som till exempel häromdagen da jag hämtade honom fran Kindergarten och han rusade och mötte mig med ett leende pa läpparna samtidigt som han skrek "Johanne". Han tror att jag heter Johanne, för det gör deras kusin). Med andra ord är han som en vanlig trearing. Aaron har som tur är inte kommit pa att han kan dra mig i haret, för det kan göra riktigt ont. Han bits, slass och sparkas inte sa hart i alla fall. Men jag hoppas kunna vanja honom av vid det. Tro nu inte att han är världens hemskaste, för det är han inte.
Nu har jag skaffat tyskt kontantkort, sa jag nas numera pa ett tyskt mobilnummer, vill du veta vilket far du skriva ett mejl och fraga. Nu har jag ocksa hittat en bra sprakkurs. Jag har insett att det är bäst med en kurs för dem som inte har tyska som modersmal. Jag gar i en avancerad grupp (högsta gruppen) och det innebär att jag är omgiven av personer som ocksa pratar rätt bra tyska, sa vi förstar varann bra. Vi är tio tjejer fran hela världen (USA, Guatemala, Ryssland, Polen, Frankrike, Vitryssland och Jordanien) och vi brukar träffas utanför skolan ocksa i olika konstellationer och pratar da givetvis tyska. Jättebra träning och dessutom är der roligare att sitta pa café eller promenera runt i Hamburg tillsammans med tjejer i min egen alder än ensam. I lördags fyllde Hana fran Jordanien 22 sa da var jag pa tartkalas. I söndags tillbringade jag eftermiddagen i Hamburg med Karolina och Paulina fran Polen, som ocksa är au pairer.
Annars? Tja, min familj överraskade mig med en lap top fran Claus jobb som han inte behövde längre. Den far jag lana och nu har jag permanent tillgang till internet.
Snart kommer bilder pa hur jag bor.
Tschüss! (Hej da)
Hallo aus Hamburg!
Hej alla!
Tänkte bara tala om att jag lever... Resan ner gick bra (fast jag hade massa bagage!) och det var mysigt att aka tag. Dessutom akte jag färja Rödby-Puttgarten. Pappan Claus mötte mig vid Hamburg Hauptbahnhof.
För tillfället (tänkte först skriva Zur Zeit, aber das geht doch nicht) sitter jag pa stadsbiblioteket i Hamburg och skriver, balnd massa universitetsstudenter. Jag har nu klarat av min "inskolningsvecka", under vilken jag har lärt känna barnen, lärt mig hitta i köket, lärt mig hitta i lite grann Hamburg (buss nummer 5 gar in till stan pa en halvtimme, och även till sprakskolan pa 15 minuter) , köpt manadskort till buss och U-bahn (tunnelbana) och jag haller även pa och letar efter en bra sprakkurs. Har just varit pa en provlektion, det var trevligt, men bara utlänningar (fran Ryssland, Frankrike, Polen, Guatemala, Jordanien och USA). Jag antar att man lär sig bättre om man pluggar med äkta tyskar, men den möjligheten kanske inte finns? Det far jag ta och kolla upp nu...
Maste även skaffa tyskt kontantkort sa jag slipper betala multum när jag svarar i telefonen. Samt tyskt konto med tillhörande MasterCard sa jag slipper betala 1,5 procent i omräkningsavgift (för jag har faktiskt redan fatt lön, igar efter bara en vecka här, haha. Barbara far lön den 15:e och da far jag det ocksa. Claus far i slutet av manaden som i Sverige).
Allt är toppen! Jag stromtrivs här, och familjen är jättesnäll! Mamman Barbara och pappan Claus jobar bada som läkare. Jacob fyller 17 pa torsdag (hjälp, jag maste köpa present! Vad köper man till en 17-aring som man knappt känner? Han läser inte... Annars hade jag köpt en bok. När jag fragade honom sa han "inget speciellt". "Okej", sa jag. "Da far du ett paket med luft av mig." Funderar pa att köpa ett armband, eller är det helt galet och sänder ut fel signaler? Han verkar vara armbandstypen... Han har i alla fall halsband ibland... Kommentarer mottages tacksamt pa detta födelsedagsdilemma), Rahel är 14 (trevlig!) och de bada sköter sig själva för det mesta. 10-ariga Vitus och 3,5-ariga Aaron är mitt huvudansvar.
Nä, nu ska jag ta buss nummer 5 hem (för övrigt bor jag väldigt nära flygplatsen sa man ser ofta plan starta och landa) och käka lunch, stoppa en tvätt i maskinen och sedan hämta Aaron fran Kindergarten klockan 16. Idag jobbar Barbara till 17, och Claus jobbar till sent.
Okej, det här blev ett lite rörigt inlägg, men sorry.
Hoppas ni har det bra, alla!
Kram Johanna
Tänkte bara tala om att jag lever... Resan ner gick bra (fast jag hade massa bagage!) och det var mysigt att aka tag. Dessutom akte jag färja Rödby-Puttgarten. Pappan Claus mötte mig vid Hamburg Hauptbahnhof.
För tillfället (tänkte först skriva Zur Zeit, aber das geht doch nicht) sitter jag pa stadsbiblioteket i Hamburg och skriver, balnd massa universitetsstudenter. Jag har nu klarat av min "inskolningsvecka", under vilken jag har lärt känna barnen, lärt mig hitta i köket, lärt mig hitta i lite grann Hamburg (buss nummer 5 gar in till stan pa en halvtimme, och även till sprakskolan pa 15 minuter) , köpt manadskort till buss och U-bahn (tunnelbana) och jag haller även pa och letar efter en bra sprakkurs. Har just varit pa en provlektion, det var trevligt, men bara utlänningar (fran Ryssland, Frankrike, Polen, Guatemala, Jordanien och USA). Jag antar att man lär sig bättre om man pluggar med äkta tyskar, men den möjligheten kanske inte finns? Det far jag ta och kolla upp nu...
Maste även skaffa tyskt kontantkort sa jag slipper betala multum när jag svarar i telefonen. Samt tyskt konto med tillhörande MasterCard sa jag slipper betala 1,5 procent i omräkningsavgift (för jag har faktiskt redan fatt lön, igar efter bara en vecka här, haha. Barbara far lön den 15:e och da far jag det ocksa. Claus far i slutet av manaden som i Sverige).
Allt är toppen! Jag stromtrivs här, och familjen är jättesnäll! Mamman Barbara och pappan Claus jobar bada som läkare. Jacob fyller 17 pa torsdag (hjälp, jag maste köpa present! Vad köper man till en 17-aring som man knappt känner? Han läser inte... Annars hade jag köpt en bok. När jag fragade honom sa han "inget speciellt". "Okej", sa jag. "Da far du ett paket med luft av mig." Funderar pa att köpa ett armband, eller är det helt galet och sänder ut fel signaler? Han verkar vara armbandstypen... Han har i alla fall halsband ibland... Kommentarer mottages tacksamt pa detta födelsedagsdilemma), Rahel är 14 (trevlig!) och de bada sköter sig själva för det mesta. 10-ariga Vitus och 3,5-ariga Aaron är mitt huvudansvar.
Nä, nu ska jag ta buss nummer 5 hem (för övrigt bor jag väldigt nära flygplatsen sa man ser ofta plan starta och landa) och käka lunch, stoppa en tvätt i maskinen och sedan hämta Aaron fran Kindergarten klockan 16. Idag jobbar Barbara till 17, och Claus jobbar till sent.
Okej, det här blev ett lite rörigt inlägg, men sorry.
Hoppas ni har det bra, alla!
Kram Johanna
