Den första snön
I förrgar snöade det här! Jag som hört att det aldrig är snö i Hamburg (okej, det är ALDRIG sa mycket som i Sala och vart "snöfall" övergick rätt snabbt i regn och man skymtade fortfarande grön gräsmatta, sa det stämmer nog...) Nu ligger nagra enstaka ensamma flingor kvar pa gräsmattan, men resten har regnat bort.
I onsdags fyllde Vitus 11 ar. I Tyskland uppvaktar man inte pa sängen, utan födelsedagsbarnet kommer pa morgonen ner i vardagsrummet där ett bord fyllt med presenter väntar. Han blev glad över mitt LEGO-lok.
Igar hade han kalas. 11 killar busade runt, drack saft och at citronsockerkaka (här äter man inte tarta pa födelsedagen och kalaset utan sockerkaka). Hej och ha, det var high life som ni kanske förstar. Vi var allihopa (killarna, Aaron, Barbara, Claus och jag) även i Miniatyr Wunderland (Världens största modelljärnvägsmuseum, hur coolt som helst. Hamburg, Skandinavien, USA och Alperna i miniatyr. Vilket arbete!)
Idag, sa här dagen efter, är vi alla lite trötta. Jag hängde med och kollade när Vitus hade gympatävling pa förmiddagen, men annars har jag mest slappat.
Tva ganger den senaste tiden har jag kommit pa mig själv att prata tyska med mina svenska kompisar, som en ren reflex. :-) Riktigt kul och ett tecken pa att spraket börjar leta in sig i ryggraden (som heter Wirbelsäule pa tyska, det lärde jag mig när jag förhörde Vitus inför hans biologiprov om kroppen).
I onsdags fyllde Vitus 11 ar. I Tyskland uppvaktar man inte pa sängen, utan födelsedagsbarnet kommer pa morgonen ner i vardagsrummet där ett bord fyllt med presenter väntar. Han blev glad över mitt LEGO-lok.
Igar hade han kalas. 11 killar busade runt, drack saft och at citronsockerkaka (här äter man inte tarta pa födelsedagen och kalaset utan sockerkaka). Hej och ha, det var high life som ni kanske förstar. Vi var allihopa (killarna, Aaron, Barbara, Claus och jag) även i Miniatyr Wunderland (Världens största modelljärnvägsmuseum, hur coolt som helst. Hamburg, Skandinavien, USA och Alperna i miniatyr. Vilket arbete!)
Idag, sa här dagen efter, är vi alla lite trötta. Jag hängde med och kollade när Vitus hade gympatävling pa förmiddagen, men annars har jag mest slappat.
Tva ganger den senaste tiden har jag kommit pa mig själv att prata tyska med mina svenska kompisar, som en ren reflex. :-) Riktigt kul och ett tecken pa att spraket börjar leta in sig i ryggraden (som heter Wirbelsäule pa tyska, det lärde jag mig när jag förhörde Vitus inför hans biologiprov om kroppen).
Den första frosten
Imorse fick även Hamburg den första frosten (minusgrader först i mitten av november känns sent!). Förra söndagen, den 9:e, var jag och promenerade inne i Rosenträdgarden i stan, och njöt av höstens sista rosor, men antar att de frusit nu.
Igar var jag pa Hamburger Winterdom (nöjesfält) med Karolina och hennes kompis Kascha, Paulina var dock tvungen att vara barnvakt.
Pa onsdag fyller Vitus 11 ar, och idag har jag varit och köpt ett LEGO-lok som han ska fa i födelsedagspresent. LEGO är en av hans favoriter, och han gillar även Star Wars (funderade pa att köpa Star Wars-LEGO, men de flesta modellerna gick över min au pair-budget och de som var i bra prisklass har han redan). Pa lördag ska han ha kalas.
Jag blev lite besviken över att shoppingcentret redan var smyckat med julgranar och ljusslingor. Kan ni inte ens vänta till december? Det är ju fortfarande höst! (I alla fall i Hamburg, var ek pa tomten har inte tappat alla sina löv än. Vet inte hur manga säckar vi har fyllt med eklöv för bortforsling, men Jacob maste ju jobba lite för att tjäna pengar till körkortet...).
Glädjande nog har var mullvad flyttat till grannen (hare bra, kom inte tillbaka...) och vara sma söta ekorrar är aktiva. Roligt och fascinerande att se hur de hoppar fran eken till trädgardsboden till marsvinsburen och styr skickligt med svansen.
Nu har jag börjat pa en ny sprakskola, en busshallplats länge bort (tar fortfarande en kvart med Metrobuss Nummer 5). Jag blev efter förra kursen rekommenderad att delta i en kurs pa en högre niva och när min kurs tog slut och inte gick vidare pa grund av för fa deltagare (bara tre stycken ville fortsätta, de andra hade hittat andra kurser, skulle flytta, börja pa universitetet m.m) sökte jag mig ett snäpp uppat. Det fanns dock ingen kurs som passade mig pa Sprachfix (skolan där jag gick) sa nu gar jag pa skolan Deutsch Fremdsprache (Sprakskolor finns det gott om i Hamburg). Jag behövde inte göra nagot test för att se var jag passade, utan killen jag pratade med sa "Jag hör direkt att du är C1". Jag besöker nu en C1/C2-kurs (trappan för Tyska som främmande sprak börjar med A1 och slutar med C2) tisdagar och torsdagar mellan 10.30 och 12.45. Vi är sju stycken (maxantalet enligt skolans policy för effektivare och mer indivivuellt lärande) tjejer/damer fran Polen, Kazakstan, Bulgarien, Spanien och Ukraina. Precis som pa förra kursen finns det au pairer och en del som arbetar i Hamburg eller är gifta och bor här.
Imorgon ska jag halla tal om Sverige pa lektionen och berätta för de andra om Lucia, Midsommar, älgar, Kungen, Astrid Lindgren, IKEA, Nobelfesten och att det finns mycket skog i Norrland.
Nu ska jag ner och dona lite i tvättstugan och sedan cykla och hämta Aaron. Vi ska pa besök till hans farmor idag. Vi var där i torsdags, men da var hon inte hemma sa idag ska vi försöka igen (hon bor bara en gata bort, och Claus syster med familj bor ett hus bort, vi har lite mini Schneider-släktträff, haha).
Igar var jag pa Hamburger Winterdom (nöjesfält) med Karolina och hennes kompis Kascha, Paulina var dock tvungen att vara barnvakt.
Pa onsdag fyller Vitus 11 ar, och idag har jag varit och köpt ett LEGO-lok som han ska fa i födelsedagspresent. LEGO är en av hans favoriter, och han gillar även Star Wars (funderade pa att köpa Star Wars-LEGO, men de flesta modellerna gick över min au pair-budget och de som var i bra prisklass har han redan). Pa lördag ska han ha kalas.
Jag blev lite besviken över att shoppingcentret redan var smyckat med julgranar och ljusslingor. Kan ni inte ens vänta till december? Det är ju fortfarande höst! (I alla fall i Hamburg, var ek pa tomten har inte tappat alla sina löv än. Vet inte hur manga säckar vi har fyllt med eklöv för bortforsling, men Jacob maste ju jobba lite för att tjäna pengar till körkortet...).
Glädjande nog har var mullvad flyttat till grannen (hare bra, kom inte tillbaka...) och vara sma söta ekorrar är aktiva. Roligt och fascinerande att se hur de hoppar fran eken till trädgardsboden till marsvinsburen och styr skickligt med svansen.
Nu har jag börjat pa en ny sprakskola, en busshallplats länge bort (tar fortfarande en kvart med Metrobuss Nummer 5). Jag blev efter förra kursen rekommenderad att delta i en kurs pa en högre niva och när min kurs tog slut och inte gick vidare pa grund av för fa deltagare (bara tre stycken ville fortsätta, de andra hade hittat andra kurser, skulle flytta, börja pa universitetet m.m) sökte jag mig ett snäpp uppat. Det fanns dock ingen kurs som passade mig pa Sprachfix (skolan där jag gick) sa nu gar jag pa skolan Deutsch Fremdsprache (Sprakskolor finns det gott om i Hamburg). Jag behövde inte göra nagot test för att se var jag passade, utan killen jag pratade med sa "Jag hör direkt att du är C1". Jag besöker nu en C1/C2-kurs (trappan för Tyska som främmande sprak börjar med A1 och slutar med C2) tisdagar och torsdagar mellan 10.30 och 12.45. Vi är sju stycken (maxantalet enligt skolans policy för effektivare och mer indivivuellt lärande) tjejer/damer fran Polen, Kazakstan, Bulgarien, Spanien och Ukraina. Precis som pa förra kursen finns det au pairer och en del som arbetar i Hamburg eller är gifta och bor här.
Imorgon ska jag halla tal om Sverige pa lektionen och berätta för de andra om Lucia, Midsommar, älgar, Kungen, Astrid Lindgren, IKEA, Nobelfesten och att det finns mycket skog i Norrland.
Nu ska jag ner och dona lite i tvättstugan och sedan cykla och hämta Aaron. Vi ska pa besök till hans farmor idag. Vi var där i torsdags, men da var hon inte hemma sa idag ska vi försöka igen (hon bor bara en gata bort, och Claus syster med familj bor ett hus bort, vi har lite mini Schneider-släktträff, haha).
Lite uppdatering...
Före detta koncentrationslägret Bergen-Belsen bestod av ett stort omrade med cypresser, ljung, minnesmassgravar och minnesgravstenar. När vi kom dit var det passande nog totalmulet väder, men sedan tittade solen fram och det blev en fin höstdag. Det finns idag inga originalbaracker kvar pa omradet, eftersom de förstördes när nazisterna insag att de skulle förlora kriget och därför försökte sopa igen alla spar efter sig. Ett nybyggt museum visade historien pa ett intressant sätt, bland annat kunde man se filmer där överlevande berättade om sina upplevelser. Fran början var det ett arbetsläger för sovjetiska krigsfangar, men blev 1943 ett koncentrationsläger.
Nedan en obelisk som minnesmonument över de 50.000 fangar som dog i koncentrationslägret under kriget. 20.000 sovjetiska krigsfangar dog här medan det var ett läger för krigsfangar.
Sa fruktansvärt ofattbart!
Bergen-Belsen är annars mest känt för att Anne Frank dog där, bara nagra manade före krigsslutet. Självklart hade hon och hennes syster Margot en egen minnessten, som var översallad med stenar (judisk gravtradition) och blommor
Jag har charmat familjen med mina köttbullar (känns härligt att fa visa familjen lite svensk matkultur, men annars lagar jag mest "tysk" mat, som inte skiljer sig sa mycket fran svensk). I veckan var Vitus hemma en dag med lite huvudvärk och nästäppa. Da fick han önska mat, eftersom han var hemma och var sjuk, vilket innebar att vi rullade köttbullar tillsammans, trots att det bara var tva dagar sedan jag introducerade denna svenska nationalrätt (är man 10 ar och tycker om nagot kan man äta det nästan varje dag!). Vi övade ocksa massa engelskglosor i lugn och ro och spelade lite spel.
Annars rullar allt pa som vanligt här. Igar sa Aaron helt plötsligt: "Johanne, du är den bästa au pairen". Vi satt och kollade pa barnprogram och jag hade inte "mutat" honom med godis eller sa. Gulligt, va! Han tror fortfarande att jag heter Johanne och inte Johanna, för det gör deras kusin. Hur manga ganger jag och Barbara försökt tala om för honom att jag heter Johanna vet jag inte, jag har slutat med det nu. Det hörs ju nästan ingen skillnad närman säger det och han hävdar envist att jag heter Johanne (som om han skulle veta bäst, det är ju mitt namn!)
Imorgon lördag ska jag pa karoeke- och singstarkväll med den svenska au pairgruppen, ska bli roligt :)
Nedan en obelisk som minnesmonument över de 50.000 fangar som dog i koncentrationslägret under kriget. 20.000 sovjetiska krigsfangar dog här medan det var ett läger för krigsfangar.
Sa fruktansvärt ofattbart!
Bergen-Belsen är annars mest känt för att Anne Frank dog där, bara nagra manade före krigsslutet. Självklart hade hon och hennes syster Margot en egen minnessten, som var översallad med stenar (judisk gravtradition) och blommor
Jag har charmat familjen med mina köttbullar (känns härligt att fa visa familjen lite svensk matkultur, men annars lagar jag mest "tysk" mat, som inte skiljer sig sa mycket fran svensk). I veckan var Vitus hemma en dag med lite huvudvärk och nästäppa. Da fick han önska mat, eftersom han var hemma och var sjuk, vilket innebar att vi rullade köttbullar tillsammans, trots att det bara var tva dagar sedan jag introducerade denna svenska nationalrätt (är man 10 ar och tycker om nagot kan man äta det nästan varje dag!). Vi övade ocksa massa engelskglosor i lugn och ro och spelade lite spel.
Annars rullar allt pa som vanligt här. Igar sa Aaron helt plötsligt: "Johanne, du är den bästa au pairen". Vi satt och kollade pa barnprogram och jag hade inte "mutat" honom med godis eller sa. Gulligt, va! Han tror fortfarande att jag heter Johanne och inte Johanna, för det gör deras kusin. Hur manga ganger jag och Barbara försökt tala om för honom att jag heter Johanna vet jag inte, jag har slutat med det nu. Det hörs ju nästan ingen skillnad närman säger det och han hävdar envist att jag heter Johanne (som om han skulle veta bäst, det är ju mitt namn!)
Imorgon lördag ska jag pa karoeke- och singstarkväll med den svenska au pairgruppen, ska bli roligt :)
